Tveksamheter i svenska läromedel:

Introduktion läromedelsgranskning

I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet....

Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”. Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan...

Livets uppkomst II: Synpunkt Naturkunskap 2 (Gleerups förlag)

Även naturkunskapsbokens författare refererar till ovanstående förmodade sammansättning av jordens uratmosfär och till Millers experiment (dock utan att nämna honom vid namn). Dessutom refererar man till den grunda lerpöl som Charles Darwin tänkte sig var den miljö...

Kommentarer och analys

Några uttalanden som görs i de båda lärobokstexterna ska i det följande belysas lite närmare: Alla kemiska fakta tyder på ett gemensamt ursprung Förhållandena på den tidiga jorden, i synnerhet dess förmodade ”uratmosfär” Stanley Millers experiment Uttalandet att...

Biologisk evolution I: Introduktion

Del 2 av denna läromedelsgranskning blir lite mer omfattande, och berör frågorna om biologisk evolution. För enkelhets skull nöjer vi oss med att granska materialet Spira 1, då detta är en biologibok som av naturliga skäl är mer ingående än Naturkunskap 2. Det finns...

Biologisk evolution II: Mutationer

Kapitel fem behandlar mutationer, själva grundvalen för evolutionsteorin. Utan nyskapande mutationer – ingen evolution. Mutationer brukar anses som den naturliga mekanism som skapar evolutionens råmaterial – olika varianter av gener som skapar förändrade egenskaper...

Biologisk evolution III: Djurrikets indelning och evolutionen

Kapitel nio behandlar djurrikets indelning i ett evolutionärt perspektiv. Man har en figur över de olika huvudkategorierna (stammarna eller fyla) av djur arrangerade i ett utvecklingsträd baserat på deras anatomi. Figuren har formen av ett träd. Kommentar Det vore här...

Biologisk evolution IV: Tecken på evolution

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är: Fossil. Författarna förklarar att fossil som regel bildas genom att ”den döda organismen har packats in i slam, som sedan hårdnat så att så att också organismen har...

Biologisk evolution V: Organismers anpassningsförmåga

Härnäst kommer: Organismers anpassningsförmåga. När två organismer lever geografiskt åtskilda miljöer med likartat klimat eller äter liknande föda så utvecklar de liknande egenskaper. När miljön förändras kan de ibland anpassa sig mycket snabbt, som till exempel...

Biologisk evolution VI: Biogeografi

Och till sist i raden behandlar författarna: Biogeografi – organismers utbredning. Om liknande arter finns i vitt skilda världsdelar kan det antingen bero på att individer transporterats på flytande föremål eller på att kontinenterna en gång satt ihop. Arter som bara...

Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets ursprung. Till den förstnämnda kategorin hör uttryck som: ”var”, ”har” ”bildade”, ”utvecklade” och till den andra kategorin ”tror man”, ”var antagligen”, ”kan ha” etc. Fördelningen mellan dem är ungefär 80 respektive 20 procent, vilket innebär att läromedlet i fråga är formulerat på ett sätt som ger läsaren ett intryck av att frågan om livets ursprung är relativt väl besvarad. Det intrycket är tyvärr ytterst missvisande.

Naturkunskapsbokens författare har ett aningen mer balanserat sätt att framställa saken och redovisar sakligt de olika hypoteser som finns utan att ge sken av att forskare har bättre svar än de har. Å andra sidan finns inte heller där någon formulering som antyder att det finns något alternativ till att livet uppstått genom spontana kemiska reaktioner. Budskapet som når läsaren blir alltså ändå: Det var ungefär så här det gick till.

Det finns två överlappande skäl till att läromedlen framställer livets ursprung genom spontana kemiska reaktioner som någonting mer eller mindre självklart: Först och främst är det naturvetenskapens bundenhet till det som brukar kallas metodologisk materialism. Det är den i grunden filosofiska hållning som utesluter alla förklaringar på den vetenskapliga arenan som inte är strängt naturalistiska/materialistiska till sin karaktär. Det andra skälet är av allt att döma författarnas djupa övertygelse om att livet verkligen har uppkommit spontant.

Dessa båda faktorer samverkar till att läromedlen framställer forskningen kring livets ursprung så att eleverna inte informeras om de fundamentala utmaningar som forskningen om livets ursprung har att brottas med. Det leder i sin tur att eleverna invaggas i illusionen att ”vetenskapen” förklarat hur liv kan uppstå spontant ur enkla kemikalier. Det förhållandet bör påtalas och åtgärdas.

Författaren till den här artikeln anser att de problem som redovisats ovan kan sägas utgöra stöd för den motsatta förklaringen – en gudomlig skapelseakt. Ett sådant synsätt betraktas per definition som ”ovetenskapligt” utifrån principen metodologisk naturalism. Men bara då. En sann förklaring till livets uppkomst bör rimligen vara mer eftersträvansvärd än den bästa naturalistiska förklaringen. Uppkomsten av livets kemikalier, och inte minst dess innehåll av meningsfull information, kan i dagsläget inte ges en tillfredsställande förklaring enbart med hjälp av kemins lagar. Bara tack vare intelligenta aktörer i form av duktiga kemister och ingenjörer är det möjligt att framställa sådana molekyler. Därför är skapelse-/designhypotesen relevant. Läroplanen medger inte att eleverna informeras om just detta, men det torde inte heller behövas. Livets kemi vittnar om Skaparen.

Lär dig mer

Vill du fördjupa dig i frågan om livets ursprung rekommenderar jag en längre artikel i ämnet på författarens webbplats. Den har tidigare varit publicerad i antologin ”I Begynnelsen Skapade Gud” utgiven på Sjöbergs förlag.

Du kan också läsa mer om livets ursprung i nr 1-2019 av magasinet Genesis.

Och för dig som inte har problem med engelskan rekommenderar jag ovan nämnde James Tours föreläsning om forskningen på området. Det finns även en nyligen publicerad (vintern 2021) längre serie med Tour på Youtube; sök på ”James Tour abiogenesis”, eller gå direkt till första avsnittet här. I serien bemöter Tour sina kritiker genom att citera vetenskapliga referenser till forskningen på området.

Göran Schmidt