Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets ursprung. Till den förstnämnda kategorin hör uttryck som: ”var”, ”har” ”bildade”, ”utvecklade” och till den andra kategorin ”tror man”, ”var antagligen”, ”kan ha” etc. Fördelningen mellan dem är ungefär 80 respektive 20 procent, vilket innebär att läromedlet i fråga är formulerat på ett sätt som ger läsaren ett intryck av att frågan om livets ursprung är relativt väl besvarad. Det intrycket är tyvärr ytterst missvisande.

Naturkunskapsbokens författare har ett aningen mer balanserat sätt att framställa saken och redovisar sakligt de olika hypoteser som finns utan att ge sken av att forskare har bättre svar än de har. Å andra sidan finns inte heller där någon formulering som antyder att det finns något alternativ till att livet uppstått genom spontana kemiska reaktioner. Budskapet som når läsaren blir alltså ändå: Det var ungefär så här det gick till.

Det finns två överlappande skäl till att läromedlen framställer livets ursprung genom spontana kemiska reaktioner som någonting mer eller mindre självklart: Först och främst är det naturvetenskapens bundenhet till det som brukar kallas metodologisk materialism. Det är den i grunden filosofiska hållning som utesluter alla förklaringar på den vetenskapliga arenan som inte är strängt naturalistiska/materialistiska till sin karaktär. Det andra skälet är av allt att döma författarnas djupa övertygelse om att livet verkligen har uppkommit spontant.

Dessa båda faktorer samverkar till att läromedlen framställer forskningen kring livets ursprung så att eleverna inte informeras om de fundamentala utmaningar som forskningen om livets ursprung har att brottas med. Det leder i sin tur att eleverna invaggas i illusionen att ”vetenskapen” förklarat hur liv kan uppstå spontant ur enkla kemikalier. Det förhållandet bör påtalas och åtgärdas.

Författaren till den här artikeln anser att de problem som redovisats ovan kan sägas utgöra stöd för den motsatta förklaringen – en gudomlig skapelseakt. Ett sådant synsätt betraktas per definition som ”ovetenskapligt” utifrån principen metodologisk naturalism. Men bara då. En sann förklaring till livets uppkomst bör rimligen vara mer eftersträvansvärd än den bästa naturalistiska förklaringen. Uppkomsten av livets kemikalier, och inte minst dess innehåll av meningsfull information, kan i dagsläget inte ges en tillfredsställande förklaring enbart med hjälp av kemins lagar. Bara tack vare intelligenta aktörer i form av duktiga kemister och ingenjörer är det möjligt att framställa sådana molekyler. Därför är skapelse-/designhypotesen relevant. Läroplanen medger inte att eleverna informeras om just detta, men det torde inte heller behövas. Livets kemi vittnar om Skaparen.

Lär dig mer

Vill du fördjupa dig i frågan om livets ursprung rekommenderar jag en längre artikel i ämnet på författarens webbplats. Den har tidigare varit publicerad i antologin ”I Begynnelsen Skapade Gud” utgiven på Sjöbergs förlag.

Du kan också läsa mer om livets ursprung i nr 1-2019 av magasinet Genesis.

Och för dig som inte har problem med engelskan rekommenderar jag ovan nämnde James Tours föreläsning om forskningen på området. Det finns även en nyligen publicerad (vintern 2021) längre serie med Tour på Youtube; sök på ”James Tour abiogenesis”, eller gå direkt till första avsnittet här. I serien bemöter Tour sina kritiker genom att citera vetenskapliga referenser till forskningen på området.

Göran Schmidt