Tveksamheter i svenska läromedel:

Introduktion läromedelsgranskning

I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet....

Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”. Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan...

Livets uppkomst II: Synpunkt Naturkunskap 2 (Gleerups förlag)

Även naturkunskapsbokens författare refererar till ovanstående förmodade sammansättning av jordens uratmosfär och till Millers experiment (dock utan att nämna honom vid namn). Dessutom refererar man till den grunda lerpöl som Charles Darwin tänkte sig var den miljö...

Kommentarer och analys

Några uttalanden som görs i de båda lärobokstexterna ska i det följande belysas lite närmare: Alla kemiska fakta tyder på ett gemensamt ursprung Förhållandena på den tidiga jorden, i synnerhet dess förmodade ”uratmosfär” Stanley Millers experiment Uttalandet att...

Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets...

Biologisk evolution I: Introduktion

Del 2 av denna läromedelsgranskning blir lite mer omfattande, och berör frågorna om biologisk evolution. För enkelhets skull nöjer vi oss med att granska materialet Spira 1, då detta är en biologibok som av naturliga skäl är mer ingående än Naturkunskap 2. Det finns...

Biologisk evolution II: Mutationer

Kapitel fem behandlar mutationer, själva grundvalen för evolutionsteorin. Utan nyskapande mutationer – ingen evolution. Mutationer brukar anses som den naturliga mekanism som skapar evolutionens råmaterial – olika varianter av gener som skapar förändrade egenskaper...

Biologisk evolution III: Djurrikets indelning och evolutionen

Kapitel nio behandlar djurrikets indelning i ett evolutionärt perspektiv. Man har en figur över de olika huvudkategorierna (stammarna eller fyla) av djur arrangerade i ett utvecklingsträd baserat på deras anatomi. Figuren har formen av ett träd. Kommentar Det vore här...

Biologisk evolution IV: Tecken på evolution

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är: Fossil. Författarna förklarar att fossil som regel bildas genom att ”den döda organismen har packats in i slam, som sedan hårdnat så att så att också organismen har...

Biologisk evolution V: Organismers anpassningsförmåga

Härnäst kommer: Organismers anpassningsförmåga. När två organismer lever geografiskt åtskilda miljöer med likartat klimat eller äter liknande föda så utvecklar de liknande egenskaper. När miljön förändras kan de ibland anpassa sig mycket snabbt, som till exempel...

Biologisk evolution VI: Biogeografi

Och till sist i raden behandlar författarna:

  1. Biogeografi – organismers utbredning. Om liknande arter finns i vitt skilda världsdelar kan det antingen bero på att individer transporterats på flytande föremål eller på att kontinenterna en gång satt ihop. Arter som bara finns på ett mycket begränsat område – endemiska arter – kan förklaras antingen med att de dött ut på andra ställen än där de nu finns, eller att de utvecklats ”på plats”.

Kommentar

Kreationister har en annan förklaringsmodell för de här sakerna. Bibeln berättar om en global översvämning (”syndafloden”), som Gud lät komma över jorden som en konsekvens av människans ondska. Bibeln nämner[i] att de olika skapade grundtyperna av de landlevande djur som andades luft, parvis gick in till Noa i arken och bevarades under det år som översvämningen varade. Efter översvämningen återbefolkades jorden av dessa djur från ett område i Mellanöstern. De vandrade åt olika väderstreck tills de hittade livsmiljöer där de trivdes och hade gott om mat. Orangutangparet begav sig av allt att döma österut, zebrorna och gorillorna söderut och så vidare. Efterhand som de förökade sig bildade de nya populationer som isolerades från de ursprungliga populationerna och bildade nya underarter och/eller arter genom mikroevolution. Motsvarande gällde för människan. Hennes spridningsvägar finns dokumenterade i första Mosebokens 10:e kapitel. När det gäller människan blev det aldrig tal om någon artbildning, men de utseendemässiga skillnaderna mellan olika folkgrupper kan ju vara ganska stora ändå, i synnerhet om man räknar in neanderthalmänniskor och andra medlemmar av Homo-släktet. Vad gäller neanderthalare har modern forskning visat att skillnaderna inte är alls så stora som konstnärerna ofta framställt det, och de flesta av oss har en viss bråkdel neanderthalgener i oss[ii], vilket visar att de var precis lika mänskliga som vi.

Göran Schmidt

[i] Du kan läsa om det i Första Moseboken med början i kapitel 6.

[ii] Lägger man ihop alla nu levande människors bidrag av neanderthalgener kommer man totalt upp i någonstans mellan 20-30 procent av neanderthalmänniskans arvsmassa, menar forskaren Svante Pääbo: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tillsammans-ar-vi-20-neandertalare