I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet....
Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”.
Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan kopieras (RNA och DNA) förmodligen fungerade redan tidigt under livets historia. Detsamma gällde, skriver man, även enzymer som man definierar som ”en sorts specialiserade proteiner” och fosfolipider som bildar ”en blåsa” i form av cellmembran som omsluter alla celler.
Under rubriken ”Förutsättningarna för liv på den unga jorden” målar man sedan upp det klassiska scenariot för livets ursprung – en tämligen ogästvänlig miljö sett med våra ögon:
”Det var troligtvis väldigt varmt, och atmosfären innehöll en hel del gaser – förmodligen väte, metan, ammoniak, kväve, kolmonoxid och koldioxid. Gaserna i atmosfären, materia från meteoriter och kanske vatten från kometer kan ha gett förutsättningarna för att bilda organiska molekyler med hjälp av energi från elektriska urladdningar. Med detta började den kemiska evolutionen!”
Efter denna miljöskildring följer en beskrivning av det lika klassiska Millerexperimentet:
”Men hur gick det till? På 1950-talet visade den amerikanske biokemisten Stanley Miller att en del av ”livets molekyler” kan bildas genom elektriska urladdningar i en vattenmiljö med en gasblandning som den i jordens uratmosfär.
I Stanley Millers experiment bildades flera aminosyror, alltså beståndsdelar i proteiner. I liknande experiment visade det sig att det även kan bildas kvävebaser och sockerarter, som bygger upp DNA och RNA. Likaså lyckades man ur samma ämnen få fram fosfolipider – de viktigaste beståndsdelarna i cellmembran.
De här experimenten visar alltså att det är fullt möjligt att livet uppstod spontant under de förhållanden som rådde under jordens tidiga historia.”
Avsnittet avslutas med några olika slags miljöer där livet kan tänkas ha uppstått, nämligen i djuphavet, grunda vattenpölar, sprickor i berggrunden, lermineral eller kanske rentav via ett meteoritnedslag från världsrymden. I kapitlets sammanfattning skriver man:
”Organiska ämnen som är grunden för alla livsformer, kan ganska enkelt bildas ur oorganiska ämnen.” (s 149)
Göran Schmidt