Tveksamheter i svenska läromedel:

Introduktion läromedelsgranskning

I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet....

Livets uppkomst II: Synpunkt Naturkunskap 2 (Gleerups förlag)

Även naturkunskapsbokens författare refererar till ovanstående förmodade sammansättning av jordens uratmosfär och till Millers experiment (dock utan att nämna honom vid namn). Dessutom refererar man till den grunda lerpöl som Charles Darwin tänkte sig var den miljö...

Kommentarer och analys

Några uttalanden som görs i de båda lärobokstexterna ska i det följande belysas lite närmare: Alla kemiska fakta tyder på ett gemensamt ursprung Förhållandena på den tidiga jorden, i synnerhet dess förmodade ”uratmosfär” Stanley Millers experiment Uttalandet att...

Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets...

Biologisk evolution I: Introduktion

Del 2 av denna läromedelsgranskning blir lite mer omfattande, och berör frågorna om biologisk evolution. För enkelhets skull nöjer vi oss med att granska materialet Spira 1, då detta är en biologibok som av naturliga skäl är mer ingående än Naturkunskap 2. Det finns...

Biologisk evolution II: Mutationer

Kapitel fem behandlar mutationer, själva grundvalen för evolutionsteorin. Utan nyskapande mutationer – ingen evolution. Mutationer brukar anses som den naturliga mekanism som skapar evolutionens råmaterial – olika varianter av gener som skapar förändrade egenskaper...

Biologisk evolution III: Djurrikets indelning och evolutionen

Kapitel nio behandlar djurrikets indelning i ett evolutionärt perspektiv. Man har en figur över de olika huvudkategorierna (stammarna eller fyla) av djur arrangerade i ett utvecklingsträd baserat på deras anatomi. Figuren har formen av ett träd. Kommentar Det vore här...

Biologisk evolution IV: Tecken på evolution

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är: Fossil. Författarna förklarar att fossil som regel bildas genom att ”den döda organismen har packats in i slam, som sedan hårdnat så att så att också organismen har...

Biologisk evolution V: Organismers anpassningsförmåga

Härnäst kommer: Organismers anpassningsförmåga. När två organismer lever geografiskt åtskilda miljöer med likartat klimat eller äter liknande föda så utvecklar de liknande egenskaper. När miljön förändras kan de ibland anpassa sig mycket snabbt, som till exempel...

Biologisk evolution VI: Biogeografi

Och till sist i raden behandlar författarna: Biogeografi – organismers utbredning. Om liknande arter finns i vitt skilda världsdelar kan det antingen bero på att individer transporterats på flytande föremål eller på att kontinenterna en gång satt ihop. Arter som bara...

Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”.

Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan kopieras (RNA och DNA) förmodligen fungerade redan tidigt under livets historia. Detsamma gällde, skriver man, även enzymer som man definierar som ”en sorts specialiserade proteiner” och fosfolipider som bildar ”en blåsa” i form av cellmembran som omsluter alla celler.

Under rubriken ”Förutsättningarna för liv på den unga jordenmålar man sedan upp det klassiska scenariot för livets ursprung – en tämligen ogästvänlig miljö sett med våra ögon:

”Det var troligtvis väldigt varmt, och atmosfären innehöll en hel del gaser – förmodligen väte, metan, ammoniak, kväve, kolmonoxid och koldioxid. Gaserna i atmosfären, materia från meteoriter och kanske vatten från kometer kan ha gett förutsättningarna för att bilda organiska molekyler med hjälp av energi från elektriska urladdningar. Med detta började den kemiska evolutionen!”

Efter denna miljöskildring följer en beskrivning av det lika klassiska Millerexperimentet:

”Men hur gick det till? På 1950-talet visade den amerikanske biokemisten Stanley Miller att en del av ”livets molekyler” kan bildas genom elektriska urladdningar i en vattenmiljö med en gasblandning som den i jordens uratmosfär.

I Stanley Millers experiment bildades flera aminosyror, alltså beståndsdelar i proteiner. I liknande experiment visade det sig att det även kan bildas kvävebaser och sockerarter, som bygger upp DNA och RNA. Likaså lyckades man ur samma ämnen få fram fosfolipider – de viktigaste beståndsdelarna i cellmembran.

De här experimenten visar alltså att det är fullt möjligt att livet uppstod spontant under de förhållanden som rådde under jordens tidiga historia.”

Avsnittet avslutas med några olika slags miljöer där livet kan tänkas ha uppstått, nämligen i djuphavet, grunda vattenpölar, sprickor i berggrunden, lermineral eller kanske rentav via ett meteoritnedslag från världsrymden. I kapitlets sammanfattning skriver man:

Organiska ämnen som är grunden för alla livsformer, kan ganska enkelt bildas ur oorganiska ämnen.” (s 149)

Göran Schmidt

Våra mest lästa artiklar