Om Gud verkligen finns, vore det inte logiskt att vi naturligt trodde på honom? Om vi antar att denna fråga är rimlig skulle barns naturliga tendens att tro på Gud (eller gudar) kunna ses som ett stöd för Guds existens. Nyateister så som Richard Dawkins har tidigare...
Är Gud ett hjärnspöke?
Är Gud bara något som vi människor har inbillat oss? Det må vara omedvetet och oavsiktligt, men fortfarande – är Gud ett mänskligt påhitt?
Det finns ett experiment där människor säger sig ha fått övernaturliga upplevelser när de haft på sig en hjälm. En majoritet ska ha upplevt en närvaro i rummet utöver sig själva, till exempel en död persons närvaro eller Guds närvaro.[1] Hjälmen kallas därför ibland för “Gudshjälmen”. Hjälmen skickar svaga magnetiska signaler till delar av hjärnan som sitter bakom örat. Äldre forskning har kopplat dessa hjärndelar till religiösa eller mystiska upplevelser och baserat på fynden från “Gudshjälmen” har vissa därför dragit slutsatsen att Gudsupplevelser är inbillade eller att Gud och en övernaturlig värld inte existerar. Är detta rimliga slutsatser?
Innan man försöker svara på denna fråga behöver man undersöka “Gudshjälmen” lite närmare. Till att börja med har denna “Gudshjälm” blivit kritiserad av andra forskare. En viktig anledning till kritiken är att forskarna inte lyckats replikera resultaten – de har alltså inte fått samma resultat när de gjort samma experiment med nya deltagare.[2] Nya deltagare har nämligen inte haft några övernaturliga upplevelser över huvud taget. Forskare har därför ställt upp hypotesen att det kan vara vissa personlighetsdrag som avgör om man upplever något övernaturligt när man har på sig “Gudshjälmen” eller inte – till exempel hur “lättpåverkad” man är eller om man är “new-age”-spirituell. Dessutom kritiseras forskningen som länkar samman delarna i hjärnan bakom öronen till övernaturliga upplevelser. Denna forskning är gammal och – menar många – bristfällig och inkorrekt.[3]
Vidare, även om “Gudshjälmen” hade haft den effekt som de ursprungliga forskarna antog motbevisar det inte Guds existens eller en övernaturlig värld. För det första använder vi människor våra hjärnor för att registrera allt som finns runtomkring oss. Det betyder att våra upplevelser “filtreras” genom hjärnan, vilket innebär att även övernaturliga upplevelser – om sådana är verkliga – skulle synas i hjärnan. Därmed skulle en hjärnaktivitet kunna observeras i sådana lägen. Vår hjärna tycks helt enkelt ha en förmåga att uppleva en potentiell Gud.
För det andra, en medvetet framkallad övernaturlig upplevelse – som “Gudshjälmen” hävdas kunna skapa – innebär inte per automatik att en övernaturlig värld är en illusion. Om du till exempel lyssnar på en inspelning där din vän pratar riktat mot dig, så att det känns som att din vän är i rummet, vet du att det är en framkallad upplevelse på grund av inspelningen och att din kompis är inte där på riktigt. Samtidigt vet du att detta inte betyder att din kompis är en illusion och inte existerar på riktigt. Att det finns tekniker för att skapa en upplevelse av något betyder alltså inte att verkligheten bakom upplevelsen är en illusion. Samma sak gäller för de påstådda, men kritiserade, påståendena om “Gudshjälmen” – de motbevisar inte automatiskt Guds existens.
Hajdi Moche
[1] M A Persinger, ”The neuropsychiatry of paranormal experiences” i Journal of Neuropsychiatry and Clinical Neurosciences 13/4 (2001): 515–524. doi:10.1176/appi.neuropsych.13.4.515
[2] Se den debatt som sattes igång i och med P Granqvist, M Fredrikson, P Unge, A Hagenfeldt, S Valind, D Larhammar & M Larsson, ”Sensed presence and mystical experiences are predicted by suggestibility, not by the application of transcranial weak complex magnetic fields” i Neuroscience Letters 379/1 (2005): 1–6. doi:10.1016/j.neulet.2004.10.057
[3] Se t ex A Aaen-Stockdale, ”Neuroscience for the Soul” i The Psychologist 25/7 (2012): 520–523.