Redaktionell kommentar: Även bland teologer som läser skapelseberättelsen som en bokstavlig historisk skildring finns det olika synsätt på vad texten faktiskt har att säga. Som ett uttryck för detta publicerar vi här en artikel av Tore Jungerstam, som utifrån en...
Bibelns elva första kapitel kallas allmänt för urhistorien. Det är historien från skapelsen fram till Abraham. I de här kapitlen finns det fyra släktlistor. Hur ska man läsa och förstå dessa? I den här artikeln försöker jag besvara två frågor: Kan man förvänta sig att...
I fråga om historiciteten i Jesu uppståndelse har den amerikanske teologen och filosofen Gary Habermas utvecklat en metod som han kallar för ”The Minimal Facts Approach”.[1] Den innebär att man utgår från fakta som så gott som alla forskare inom området accepterar –...
Konflikten mellan Galileo Galilei och Katolska kyrkan har kommit att betraktas som ett tydligt exempel på kyrkans anti-intellektuella och anti-vetenskapliga hållning genom historien, och har därför ansetts illustrera en djupgående konflikt mellan vetenskap och kristen...
Även om vetenskapen så som vi känner den har en hel del kristna rötter – tillsammans med arvet från det antika Grekland – är det vetenskapliga tänkandet väletablerat även i sekulära miljöer. Hur bör man se på vetenskapen i förhållande till gudstro och religion idag? I...
Thomas av Aquino använde begreppet scientia om alla mänskliga praktiker och traditioner vars syfte är att ge oss sann kunskap. Begreppet kommer av latinets scire, ett uttryck för vetande, som i sin tur troligen bygger på ett gammalt ord för urskiljning. Allt sådant...
