Tro och vetande:

Kan man tro för mycket på vetenskapen?

Att lyfta fram vetenskapen som den enda (eller överlägset bästa) formen av kunskap är en vanlig attityd i vår kultur. Här ska vi därför granska denna attityd och fråga oss om den är förnuftig. Men först ska vi ställa oss en annan fråga, bara för att få den ur vägen:...

Kristen tro och vetenskap – tre modeller

Även om vetenskapen så som vi känner den har en hel del kristna rötter – tillsammans med arvet från det antika Grekland – är det vetenskapliga tänkandet väletablerat även i sekulära miljöer. Hur bör man se på vetenskapen i förhållande till gudstro och religion idag? I...

Relationen mellan filosofi, vetenskap och teologi

Thomas av Aquino använde begreppet scientia om alla mänskliga praktiker och traditioner vars syfte är att ge oss sann kunskap. Begreppet kommer av latinets scire, ett uttryck för vetande, som i sin tur troligen bygger på ett gammalt ord för urskiljning. Allt sådant...

Vetenskapen, Gud och mirakler

En vanlig uppfattning i dag är att en vetenskaplig hållning utesluter tron på mirakler. Man menar att mirakler bryter mot naturlagarna och att naturlagarna är fasta och bestämda. Om mirakler bryter mot naturlagar måste det därför innebära att mirakler är vetenskapligt...

En kritik av David Humes kritik av mirakler

Kristen tro säger att Gud har utfört mirakler, alltså direkta gudomliga handlingar som trotsar naturens vanliga orsak-och-verkan-relationer. Exempelvis säger Bibeln att Jesus övernaturligt helade människor från sjukdomar, att han gick på vattnet, att han gjorde vatten...

Vad har Gud med vetenskapen att göra?

Kanske att frågan upplevs som konstig. Vetenskap är en mänsklig aktivitet. Fotbollsspelande är en annan mänsklig aktivitet. Vad har Gud med fotboll att göra? Det spontana svaret är ”ingenting!” Så varför plocka ut en viss mänsklig aktivitet – fotbollsspelande eller vetenskapande – och sätta den i relation till Gud? Det är begripligt att frågan kan skapa förvåning.

Men om vi ändrar ordet ”Gud” till ”gudstro” hamnar saken i ett annat ljus. Gudstro är nämligen något som vi människor kan ha, även de av oss som bedriver vetenskap. Och gudstro säger något viktigt och grundläggande om verkligheten, nämligen att universum, jorden, naturen och allt liv som vi ser i naturen – allt det som vetenskapen försöker förstå – är skapat av Gud. Den gudstroende tror alltså att allt detta har ett intelligent ursprung, och en sådan tro gör skillnad. Vetenskapshistoriker har visat att en kristen gudstro har varit avgörande för den moderna vetenskapens uppkomst.

Egentligen är detta inte något konstigt. Vetenskap handlar ju om att upptäcka eller skapa ordning i naturen, och då spelar det roll om man tror att naturen ytterst sett härstammar från ett opersonligt kaos eller om det är skapat av en förnuftig (ordningsgenererande) Skapare. Den som undersöker naturen kommer nämligen oundvikligen att tro något om naturen redan innan utforskandet ens har påbörjats. Och det man tror avgör hur man agerar.

Ger man upp när man stöter på ett till synes olösligt problem, eller fortsätter man tro att ”det måste finnas en förnuftig lösning”? Varför tro att det döljer sig lager efter lager av ordning bakom den natur vi ser med blotta ögat? Varför inte bara konstatera att naturen är kaosartad eller magisk och bortom allt mänskligt förnuft? Varför orubbligt och outtröttligt fortsätta kanske ett helt liv med att försöka lösa ett vetenskapligt problem om man inte är säker på att ”det måste finnas en förnuftig lösning”?

Det var gudstro som gav den moderna vetenskapens pionjärer en vision av en förnuftig ordning ”bakom” naturen, som gav dem just det tålamod och den envishet som var nödvändig för den moderna vetenskapens framväxt. På detta och liknande sätt har vetenskapshistoriker upptäckt att kristen gudstro skapade myllan i vilken det moderna vetenskapliga tänkandet växte fram. Om vi tittar på frågan historiskt är svaret därför utan tvekan att gudstro har haft en hel del med vetenskapen att göra!

Mats Selander

Våra mest lästa artiklar