Naturvetenskap och kristen tro:

Vad är liv?

Ibland kan man möta argumentet att eftersom livet bevisligen upphör om en organism tillfogas en tillräcklig fysisk skada så visar det att livet kan förklaras som en kombination av fysik, kemi och vissa speciella strukturer. Är det verkligen så? Framlidne filosofen...

Livets ursprung i ett historiskt perspektiv

Frågan om livets ursprung är en fascinerande historia som har en hel del att säga, inte bara om själva sakfrågan – hur uppstår liv? – utan om den mänskliga naturen som sådan. För att ge en summarisk historisk återblick så är denna fråga ingenting som aktualiserades...

Kalām-argumentet för Guds existens

Människan har i alla tider funderat på om universum har haft en begynnelse eller existerat i all evighet. Vidare har man ställt sig frågan att om – om universum haft en begynnelse – det även har haft en orsak. Slutligen har man reflekterat över om denna orsak i så...

Gud och matematikens natur

Matematiken har en naturlig och självklar plats inom naturvetenskapen. Den har också en naturlig och självklar plats i en kristen världsbild. Matematiken är en del av skapelsen och har därför sitt ursprung i Gud. Redan i skapelseberättelsen uppmanas människan att...

Gud och matematikens tillämpning

I artikeln ”Gud och matematikens natur” såg vi hur matematikens existens och problemet med matematisk kunskap har sina naturliga förklaringar i Gud. Vi ska nu titta närmare på den tillämpade matematiken. Galileo lär ha sagt att fysikens lagar är skrivna med...

Universums finjustering

Fysikern Freeman Dyson skrev 1981: “Ju mer jag studerar universum och detaljerna i dess arkitektur, desto fler belägg finner jag på att universum i någon mån måste ha vetat att vi skulle komma.”[1] Dyson syftar på de senaste årtiondenas upptäckt att universum måste ha...

Kosmisk och lokal finjustering

I texten om finjustering förklaras hur universum tycks vara finjusterat för att tillåta liv. Finjustering innebär att om vissa egenskaper i universum vore endast lite annorlunda skulle liv inte vara möjligt. Bland dessa egenskaper finns ett antal kosmiska konstanter,...

Multiversumhypotesen – en kritisk analys

I artikeln om universums finjustering förklaras hur universum verkar ha exakt rätt egenskaper för att liv ska vara möjligt. Det så kallade designargumentet säger, för det första, att universum är finjusterat för att tillåta liv, och för det andra, att denna...

Fördjupning: Informationens ursprung

Den här texten handlar om information. Och inte vilken information som helst, utan informationen i våra celler. Aristoteles ansåg att organismer inte kunde förklaras enbart materiellt. Förutom deras materia menade han nämligen att liv också består av form, vilken...

Informationens ursprung

Biologen Richard Dawkins har skrivit: “Biologi är studiet av ting som är så komplicerade, att de förefaller skapade med avsikt.”[1] Det finns två möjliga förklaringar till detta: antingen bedras vi av våra sinnen, eller så stämmer det att biologiska ting är designade. Enligt Dawkins, som är ateist, har vi att göra med en illusion och det finns inte någon avsikt med skapelsen. Den kristna tron, å sin sida, förklarar att biologin ser ut att vara designad just för att den är designad.

Tanken på design är särskilt svår att slå ifrån sig när man undersöker cellens inre och DNA-koden. Dawkins skriver: “Generna själva, i sin minimalt lilla inre värld, består av långa trådar med renodlat digital information. Dessutom är de verkligt digitala i samma bemärkelse som datorer och CD-skivor. … Genernas maskinkod är förbluffande lik datorernas. Om vi bortser från skillnaderna när det gäller hur man uttrycker sig språkligt, kan sidorna i en molekylärbiologisk tidskrift och i en datorteknisk tidskrift bytas ut mot varandra.”[2]

DNA är en digital kod med ett informationsinnehåll, precis som mänskligt designade texter och dataspråk. Liksom andra sofistikerade koder är DNA-koden felkorrigerande och optimerad för att minimera effekten av brus (dvs mutationer) på meddelandet.[3] Lite som andra koder ingår DNA också i ett kommunikationssystem och har motsvarande komponenter som alla andra designade kommunikationssystem, såsom mobiltelefoni och fiberoptik. Redan på 1940-talet identifierade Claude Shannon[4] de ingående komponenterna i ett generellt kommunikationssystem och det har visat sig vara isomorft – dvs strukturellt identiskt – med det kommunikationssystem som finns i cellens inre.[5] Cellens kommunikationssystem innehåller samma sex grundläggande komponenter som finns i alla kommunikationssystem:

  1. Informationskälla (DNA-koden)
  2. Sändare och kodningsmekanism (Transkriptionsmaskineriet)
  3. Signal (mRNA-koden)
  4. Bruskälla (Mutationer)
  5. Mottagare och avkodningsmekanism (Translationsmaskineriet)
  6. Destination (Proteinkoden)

Figurtext: Jämförelse mellan Claude Shannons beskrivning av komponenterna i ett generellt kommunikationssystem och Herbert Yockeys beskrivning av kommunikationssystemet i cellen. I båda fallen finns informationskälla, sändare, kanal för överföring av budskapet, bruskälla, avkodare och destination.

Anledningen till att DNA-koden för tankarna till design är att i samtliga fall när vi känner till ursprunget till kodade informationssystem är design en del av förklaringen. Och för närvarande saknas det alternativa förklaringar till uppkomsten av kodad information – även om forskning pågår på området. Som ett led i att falsifiera hypotesen att information kräver intelligent ursprung kan ett vetenskapligt pris på tio miljoner dollar utlysts till den som kan förklara hur ett kodat informationssystem kan uppkomma utan design. Med tanke på frånvaron av alternativa hypoteser kan vi dock säga att design just nu är en bättre förklaring till förekomsten av den kodade informationen än alternativa naturalistiska hypoteser. Matematikprofessorn John Lennox går faktiskt ännu längre: “Orsaker som är kända för att åstadkomma en viss verkan är … bättre förklaringar till denna verkan än orsaker som inte är kända för att åstadkomma någon sådan verkan, för att inte tala om orsaker vi uttryckligen vet inte kan göra det.”[6]

Information kommer, så vitt vi vet, från medvetande och inte från materia. Aposteln Johannes skrev: “I begynnelsen var Ordet. Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud” (Joh 1:1). Kristendomen har alltid hävdat att informationen kom före materian, och naturvetenskapen tycks bekräfta detta. Den kristna tron ger en rimlig förklaring till informationens ursprung och vi slipper därmed att – likt Dawkins – avskriva slutsatserna med att våra sinnen bedrar oss.

Sebastian Ibstedt

Vill du läsa mer? Läs den fördjupande artikeln Informationens ursprung.

[1] Richard Dawkins, Den blinde urmakaren (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1988), s 13.

[2] Richard Dawkins, Livets flod: En modern darwinists syn på utvecklingen (Stockholm: Natur och kultur, 1996), s 23–24.

[3] Stephen J. Freeland och Laurence D. Hurst, ”The Genetic Code Is One in a Million” i Journal of Molecular Evolution 47/1998 (3): 238–48.

[4] Claude E. Shannon, ”A Mathematical Theory of Communication” i The Bell System Technical Journal 27/1948: 379–423.

[5] Hubert P. Yockey, Information Theory, Evolution, and the Origin of Life (Cambridge: Cambridge University Press 2005), s 34.

[6] John C. Lennox, Guds dödgrävare: har vetenskapen begravt Gud? (Stockholm: CredoAkademin 2010), s 231.