Tveksamheter i svenska läromedel:

Introduktion läromedelsgranskning

I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet....

Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”. Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan...

Livets uppkomst II: Synpunkt Naturkunskap 2 (Gleerups förlag)

Även naturkunskapsbokens författare refererar till ovanstående förmodade sammansättning av jordens uratmosfär och till Millers experiment (dock utan att nämna honom vid namn). Dessutom refererar man till den grunda lerpöl som Charles Darwin tänkte sig var den miljö...

Kommentarer och analys

Några uttalanden som görs i de båda lärobokstexterna ska i det följande belysas lite närmare: Alla kemiska fakta tyder på ett gemensamt ursprung Förhållandena på den tidiga jorden, i synnerhet dess förmodade ”uratmosfär” Stanley Millers experiment Uttalandet att...

Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets...

Biologisk evolution I: Introduktion

Del 2 av denna läromedelsgranskning blir lite mer omfattande, och berör frågorna om biologisk evolution. För enkelhets skull nöjer vi oss med att granska materialet Spira 1, då detta är en biologibok som av naturliga skäl är mer ingående än Naturkunskap 2. Det finns...

Biologisk evolution III: Djurrikets indelning och evolutionen

Kapitel nio behandlar djurrikets indelning i ett evolutionärt perspektiv. Man har en figur över de olika huvudkategorierna (stammarna eller fyla) av djur arrangerade i ett utvecklingsträd baserat på deras anatomi. Figuren har formen av ett träd. Kommentar Det vore här...

Biologisk evolution IV: Tecken på evolution

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är: Fossil. Författarna förklarar att fossil som regel bildas genom att ”den döda organismen har packats in i slam, som sedan hårdnat så att så att också organismen har...

Biologisk evolution V: Organismers anpassningsförmåga

Härnäst kommer: Organismers anpassningsförmåga. När två organismer lever geografiskt åtskilda miljöer med likartat klimat eller äter liknande föda så utvecklar de liknande egenskaper. När miljön förändras kan de ibland anpassa sig mycket snabbt, som till exempel...

Biologisk evolution VI: Biogeografi

Och till sist i raden behandlar författarna: Biogeografi – organismers utbredning. Om liknande arter finns i vitt skilda världsdelar kan det antingen bero på att individer transporterats på flytande föremål eller på att kontinenterna en gång satt ihop. Arter som bara...

Biologisk evolution II: Mutationer

Kapitel fem behandlar mutationer, själva grundvalen för evolutionsteorin. Utan nyskapande mutationer – ingen evolution. Mutationer brukar anses som den naturliga mekanism som skapar evolutionens råmaterial – olika varianter av gener som skapar förändrade egenskaper hos individerna som bär dem, det vill säga variation. Det är på denna variation som sedan selektionen (som också brukar kallas ”det naturliga urvalet”) kan verka. Selektionen behandlas närmare i evolutionskapitlet. Om mutationer formulerar sig författarna så här:

”I de flesta fall är en mutation skadlig, exempelvis när den omvandlar cellen till en cancercell. Men ibland kan en mutation ge individen bättre egenskaper så att överlevnadschanserna ökar för såväl individen som dess avkomma. Det är genom mutationer som den genetiska variationen har uppstått, vilket i sin tur är förutsättningen för [att] det ska ske en utveckling – evolution.” Därefter konstaterar man att ”[o]lika organismers släktskap och historia [idag] beskrivs utifrån förutsättningen att det har skett en evolution”.

Längre fram i texten ger man exempel på fördelaktiga mutationer som bland annat sicklecellanemi hos människor och bakterier som blir resistenta mot antibiotika.

Kommentar

Efter mer än ett halvt sekel av intensiv forskning kring mutationers effekter kan vi konstatera följande: Mutationer är en del av åldrandets hemlighet – att våra cellers kvalitet försämras för varje cellgeneration som uppstår i vår kropp. De är vidare orsaken till alla kända cancerformer, liksom till alla de ärftliga sjukdomstillstånd som kan drabba människor och andra varelser. Bara hos människan finns det mer än 10 000 dokumenterade genetiska defekter förorsakade av mutationer. Det är anledningen till att våra tandläkare gömmer sig bakom en dörr varje gång de trycker på röntgenknappen, eftersom de vet att upprepade doser av strålning kan leda till mutationer. Kort sagt – vi tror inte – vi vet – att mutationer är skadliga. Vi vet det av precis av samma skäl som vi förväntar oss att slumpmässiga förändringar av en text eller ett datorprogram skapar bekymmer och inte nya meningsfulla betydelser och funktioner.

Forskare har sedan 1950-talet sökt med ljus och lykta efter fördelaktiga mutationer för att styrka teorin om livets evolution. Uppbyggande, nyskapande mutationer är nämligen det enda sätt som skulle kunna tillföra levande varelser helt ny information som kodar för nya egenskaper som det naturliga urvalet sedan kan välja ut. Vad har man då hittat när det gäller fördelaktiga förändringar?

Några exempel: Virus som ”lurar” värdorganismens immunförsvar, bakterier som blir resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika eller får förändrad ämnesomsättning, i synnerhet under perioder av svält[i], insekter som blir resistenta mot gifter som DDT eller skiftar färg[ii] och människor som får förbättrad motståndskraft mot angrepp av mikroorganismer som t ex malaria.

Företrädare för evolutionsteorin hävdar att sådana förändringar bevisar att en evolution från bakterie till människa har ägt rum. Men det räcker naturligtvis inte att mutationer förändrar levande varelser och att dessa förändringar i undantagsfall kan visa sig vara fördelaktiga för den varelse som bär dem – de måste dessutom vara uppbyggande till sin natur.

Ett exempel på en ”fördelaktig” mutation som omnämns i lärobokstexten är anlaget för en blodbristsjukdom som kallas sicklecellanemi (se bilden). Om man har ärvt ett anlag för sjukdomen från antingen mamma eller pappa så kommer en viss andel av de röda blodcellerna att vara deformerade och se ut som skäror (på engelska ”sickles”) eller ”nymånar”. De kan inte transportera syre lika bra som normala celler och därför blir syresättningen av kroppen inte lika effektiv. Dessutom leder de onormala blodcellerna ofta till blodproppar och skadade njurar. Men det finns också en fördel: den som bär sjukdomsanlaget är immun mot den tropiska febersjukdomen malaria och som sprids genom myggstick. Det beror på att den parasit som orsakar sjukdomen inte trivs hos en person med sickleceller i blodet, de föredrar sådana med uteslutande friska röda blodceller. Eftersom malaria är en så farlig sjukdom är det fördelaktigt att bära sjukdomsanlaget, och en stor andel av den afrikanska befolkningen söder om Sahara har också kommit att göra det. Men i en befolkning med många anlagsbärare uppstår det ofta en situation där barn ärver mutationen från både mamma och pappa. Då får barnet sjukdomen sicklecellanemi, som är ett allvarligt tillstånd och en av de vanligaste orsakerna till spädbarnsdöd i Afrika. Det är inte lika bra. Det brukar inte alltid nämnas i läroböckerna. Sicklecell-mutationen tas alltså upp som en fördelaktig mutation i läroboken, och att slippa malaria är givetvis bra, men lika säkert är att trasiga blodkroppar är sämre än friska. Mutationen är i viss mening fördelaktig, men den har faktiskt förstört blodet – inte förbättrat det.

Fördelaktiga mutationer finns, men är nästan alltid begränsade till mikroorganismer och immunförsvar[iii]. För övrigt är de mer eller mindre skadliga. Och trots att mutationer är väldigt vanliga hos mikroorganismer så finns det inga experiment som visar att mutationerna har fått dem att utvecklas till någonting annat än det de är.

Listan över de skador mutationer åstadkommer hos människor är skrämmande lång. Var någonstans finns listan över de nyskapande fördelaktiga mutationerna? Om mutationer verkligen hade åstadkommit uppbyggande förändringar hos levande varelser skulle skolans läroböcker i biologi och naturkunskap ha varit fyllda av sådana exempel. Men det är de inte.

Göran Schmidt

[i] Man kan säga att bakterier kan få lätt ”justerade matvanor” genom mutationer. Exempel som ofta nämns i litteraturen på detta är bakterier som kan börja äta citrat (citronsyra), xylitol och nylon. Exemplet med citrat kan du t ex läsa om på undertecknads webbsida.

[ii] Ett klassiskt läroboksexempel är björkmätarfjärilen (Biston betularia) som visat sig skifta pigmentering mellan två varianter – en gråspräcklig och en svart. Vill du läsa mer på engelska om detta ”evolutionsbevis” så rekommenderar jag läsaren att gå in på www.creation.com och söka på ”peppered moth”, som är det engelska namnet på björkmätarfjärilen.

[iii] Det finns hundratals olika typer av celler i däggdjur, den grupp som människor tillhör rent biologiskt. Av dessa finns det en enda där mutationer verkar tolereras, eller rentav ”uppskattas”. Det är T-lymfocyter, som tillverkar en sorts små proteiner som kallas antikroppar. Kroppen behöver enorma mängder olika sådana för att kunna försvara den mot inkräktare. Det hade det krävt alldeles för stort lagringsutrymme om vårt DNA hade innehållit recepten för antikroppar till alla tänkbara främmande ämnen. Därför ”slumpas” i stället de olika antikroppsrecepten fram. Genialt! I alla andra celltyper finns det smarta system som klipper bort felaktiga DNA-bokstäver och ser till att de rätta hamnar där i stället. Annars skulle livet inte ha kunnat existera.