Tveksamheter i svenska läromedel:

Livets uppkomst I: Spira Biologi 1 (Liber förlag)

Lärobokens författare inleder avsnittet med att konstatera att ”alla fakta om levande organismers kemiska uppbyggnad tyder på ett gemensamt ursprung”. Man konstaterar att allt levande också har ”ett gemensamt språk” och att informationsbärande molekyler som kan...

Livets uppkomst II: Synpunkt Naturkunskap 2 (Gleerups förlag)

Även naturkunskapsbokens författare refererar till ovanstående förmodade sammansättning av jordens uratmosfär och till Millers experiment (dock utan att nämna honom vid namn). Dessutom refererar man till den grunda lerpöl som Charles Darwin tänkte sig var den miljö...

Kommentarer och analys

Några uttalanden som görs i de båda lärobokstexterna ska i det följande belysas lite närmare: Alla kemiska fakta tyder på ett gemensamt ursprung Förhållandena på den tidiga jorden, i synnerhet dess förmodade ”uratmosfär” Stanley Millers experiment Uttalandet att...

Avslutning och sammanfattning

Författarna till Spira betraktar det som tämligen säkert att livet uppkommit ungefär som det beskrivs i texterna. Exakt hur det gått till lämnas mer öppet. I boken Spira förekommer 26 ”värdeord” som uttrycker säkerhet respektive osäkerhet i avsnittet om livets...

Biologisk evolution I: Introduktion

Del 2 av denna läromedelsgranskning blir lite mer omfattande, och berör frågorna om biologisk evolution. För enkelhets skull nöjer vi oss med att granska materialet Spira 1, då detta är en biologibok som av naturliga skäl är mer ingående än Naturkunskap 2. Det finns...

Biologisk evolution II: Mutationer

Kapitel fem behandlar mutationer, själva grundvalen för evolutionsteorin. Utan nyskapande mutationer – ingen evolution. Mutationer brukar anses som den naturliga mekanism som skapar evolutionens råmaterial – olika varianter av gener som skapar förändrade egenskaper...

Biologisk evolution III: Djurrikets indelning och evolutionen

Kapitel nio behandlar djurrikets indelning i ett evolutionärt perspektiv. Man har en figur över de olika huvudkategorierna (stammarna eller fyla) av djur arrangerade i ett utvecklingsträd baserat på deras anatomi. Figuren har formen av ett träd. Kommentar Det vore här...

Biologisk evolution IV: Tecken på evolution

Nästa huvudavsnitt har rubriken ”Tecken på evolution” med ett antal underrubriker. Den första är: Fossil. Författarna förklarar att fossil som regel bildas genom att ”den döda organismen har packats in i slam, som sedan hårdnat så att så att också organismen har...

Biologisk evolution V: Organismers anpassningsförmåga

Härnäst kommer: Organismers anpassningsförmåga. När två organismer lever geografiskt åtskilda miljöer med likartat klimat eller äter liknande föda så utvecklar de liknande egenskaper. När miljön förändras kan de ibland anpassa sig mycket snabbt, som till exempel...

Biologisk evolution VI: Biogeografi

Och till sist i raden behandlar författarna: Biogeografi – organismers utbredning. Om liknande arter finns i vitt skilda världsdelar kan det antingen bero på att individer transporterats på flytande föremål eller på att kontinenterna en gång satt ihop. Arter som bara...

Introduktion läromedelsgranskning

I en tid där internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet erbjuder ett sammelsurium av fakta och faktoider, vetenskap och pseudovetenskap, välbelagda teorier och konspirationsteorier, brukar skolans läromedel ses som en garant för sanning och objektivitet. Lärare använder dem också som ”ryggrad” i sin egen undervisning, eftersom de speglar läroplanen samtidigt som de normalt sett är genomtänkta i sin struktur. Eleverna, i sin tur, läser texterna som läxor och memorerar dem inför prov. Åtminstone delar av innehållet blir därmed en del av den unga generationens världsuppfattning – även när de lämnar skolans värld.

Därför är läromedel viktiga. Och även om det yttersta ansvaret för läromedlens innehåll vilar på Skolverket (och indirekt dess sakkunniga i universitetsvärlden), bär läromedelsförfattare och läromedelsförlag ett stort ansvar både för faktaurval och för att det som står är sakligt, objektivt samt förmedlar en så rätt bild av verkligheten som möjligt.

Detta gäller inte minst på områden som tangerar existentiella frågor, eftersom läroplanen tydligt säger att den svenska skolan skall vara icke-konfessionell: ”Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.” Just denna formulering finns visserligen bara med i grundskolans läroplan, men dess kärna om en saklig, allsidig och icke-konfessionell undervisning gäller ändå även i gymnasiets läroplan.

En av de färdigheter som elever och studenter i alla åldrar ska tränas i är ett kritiskt förhållningssätt. Det gäller förstås med tanke på det jag lyfte fram i första stycket, men det måste rimligen också omfatta läromedlen som sådana – inklusive läroböckernas innehåll. För hur vet man att läromedelsförfattarna har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna återge forskningsläget inom olika områden på ett rättvisande sätt? Hur vet man att de är strikt objektiva och inte låter sina egna förutfattade meningar lysa igenom mellan – eller till och med på – raderna? Ja, varför vill man över huvud taget skriva ett läromedel? Har man, förutom att vilja ge en balanserad överblick av sitt ämne, underliggande ambitioner av politisk eller annan ideologisk art? Det vet vi inte, och det är därför viktigt att vi granskar även våra läromedel, gärna utifrån olika aspekter.

I just den här granskningen ska vi titta närmare på hur två vanliga läromedel i biologi respektive naturkunskap för gymnasiet redovisar ursprungsfrågorna – det vill säga frågorna om hur livet på jorden uppstod och hur det sedan gav upphov till dagens biologiska mångfald. Vi ska inte bara rikta in oss på aspekten om saklighet och allsidighet utan även det sätt på vilket författarna väljer att formulera sig, eftersom det senare ofta har minst lika stor betydelse för hur budskapet uppfattas av läsaren.

Del 1 av granskningen kommer att beröra frågorna om livets uppkomst. Läsaren uppmuntras att först läsa om Livets uppkomst på Wikipedia och ha det som bakgrund till de följande avsnitten. Det är två olika läromedel som kommer att fungera som utgångspunkt för granskningen: Spira Biologi 1 av Gunnar Björndahl, Birgitta Landgren och Mikael Thyberg (Liber 2017) samt Synpunkt Naturkunskap 2 av Anders Henriksson (Gleerups 2019).

Göran Schmidt