Vetenskapens kristna rötter:

Kristendomen – den moderna vetenskapens barnmorska

En av de vanligaste missuppfattningarna om vetenskapen är att den har uppstått som en sekulär rörelse under motstånd från en förnuftsvidrig kristen tro. I andra artiklar går vi igenom några av de mest kända fallen, men här följer en enkel sammanfattning av läget. Det...

Kristendomen och utbildningsväsendet

I många av Sveriges äldre städer finns det en centralt belägen skola med namnet Katedralskolan. Det är ingen slump. Dagens politiska krav på att frikoppla skolan från religionen är nämligen helt motsatt den historiska utvecklingen. Fram till relativt nyligen var...

Kristendomen och sjukvården

Det finns två huvudsakligen symboler som används för att illustrera sjukvårdens närvaro i Europa, och även på många andra håll. Den ena är ett rött kors, med ett uppenbart ursprung i den kristna tron. Men det finns också en annan symbol som många har sett, men kanske...

Kristendomen och ekonomin

Har kristendomen en koppling till samhällsekonomin? Om du läser böcker om ekonomi kommer du i många fall att få intrycket att sådana samband saknas. Om du däremot tittar på tillgängliga bevis kommer du att upptäcka att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk...

Gudstroende naturvetare i dag

I artikeln Kristen tro som den moderna vetenskapens barnmorska beskriver vi den vetenskapliga revolutionen och det faktum att en klar majoritet av alla tongivande forskare under perioden 1543–1680 var gudstroende. Ja, faktum är att närmare två tredjedelar av dessa...

Klostren som vetenskapliga laboratorier

I populärkulturen utmålas gärna de medeltida klostren som bakåtsträvande och stelbenta platser, allt annat än arenor för förnuft och framsteg. Den bilden är dock så inkorrekt som den kan vara. Klostren var nämligen några av medeltidens viktigaste arenor för tekniska framsteg.

Den indisk-amerikanske historikern Vishal Mangalwadi förklarar att den kristna människosynen var avgörande för den uppfinningsrikedom som flödade ur klosterrörelsen. Icke-kristna kulturer hade inga problem med att låta slavar, kvinnor och barn utföra meningslösa arbetsuppgifter som annars kunde utföras med hjälp av maskiner och andra hjälpmedel. Den kristna människosynen utgick däremot från principen att varje människa äger en grundläggande värdighet och har ett pund att förvalta med sitt liv.

Därför skapades några av medeltidens viktigaste uppfinningar just i klostren. De anlade vattendrivna kvarnar och de vidareutvecklade hjulet för att bygga skottkärror och andra tekniska innovationer som förenklade arbetet. Klosterväsendet var också med och utvecklade och skapade en efterfrågan på hjälpmedel som glasögonen och klockor, och drev på så sätt ytterligare på den intellektuella utvecklingen i Europa.

Embryon till flera av dessa uppfinningar fanns visserligen i andra kulturer, men hinduismens kastsystem, islams försiktighet inför att ta steg utanför Allahs uppenbarelse, samt den syn på slavar och kvinnor som naturlig arbetskraft för okvalificerat kroppsarbete, gjorde att tillräckligt starka drivkrafter för en teknisk utveckling saknades i andra kulturer. Den bibliska människosynen var helt enkelt en central orsak till att det tekniska genombrottet skedde just i Europa.

Per Ewert