Vetenskapens kristna rötter:

Kristendomen – den moderna vetenskapens barnmorska

En av de vanligaste missuppfattningarna om vetenskapen är att den har uppstått som en sekulär rörelse under motstånd från en förnuftsvidrig kristen tro. I andra artiklar går vi igenom några av de mest kända fallen, men här följer en enkel sammanfattning av läget. Det...

Klostren som vetenskapliga laboratorier

I populärkulturen utmålas gärna de medeltida klostren som bakåtsträvande och stelbenta platser, allt annat än arenor för förnuft och framsteg. Den bilden är dock så inkorrekt som den kan vara. Klostren var nämligen några av medeltidens viktigaste arenor för tekniska...

Kristendomen och utbildningsväsendet

I många av Sveriges äldre städer finns det en centralt belägen skola med namnet Katedralskolan. Det är ingen slump. Dagens politiska krav på att frikoppla skolan från religionen är nämligen helt motsatt den historiska utvecklingen. Fram till relativt nyligen var...

Kristendomen och sjukvården

Det finns två huvudsakligen symboler som används för att illustrera sjukvårdens närvaro i Europa, och även på många andra håll. Den ena är ett rött kors, med ett uppenbart ursprung i den kristna tron. Men det finns också en annan symbol som många har sett, men kanske...

Gudstroende naturvetare i dag

I artikeln Kristen tro som den moderna vetenskapens barnmorska beskriver vi den vetenskapliga revolutionen och det faktum att en klar majoritet av alla tongivande forskare under perioden 1543–1680 var gudstroende. Ja, faktum är att närmare två tredjedelar av dessa...

Kristendomen och ekonomin

Har kristendomen en koppling till samhällsekonomin? Om du läser böcker om ekonomi kommer du i många fall att få intrycket att sådana samband saknas. Om du däremot tittar på tillgängliga bevis kommer du att upptäcka att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk utveckling och praktiserad kristen tro.

Om vi ser till det kristna Europas historia kan vi exempelvis se att de så kallade ”mörka tidsåldrarna” (medeltiden) präglades av anmärkningsvärt stora framsteg inom området innovation och teknik – inkluderande sådant som vattenkvarnar, vindkvarnar, hästselar, plogar, skorstenar, glasögon och klockor. Efter Romarrikets fall skulle Europa få ett helt nytt investeringsklimat byggt på fria marknader, tryggad äganderätt och fri (i betydelsen icke förslavad) arbetskraft, något som i sin tur bidrog till en helt ny nivå av produktivitet och välstånd. Detta var den moderna kapitalismens sanna födelse, den som långt senare skulle beskrivas (och feldateras) av tänkare som Karl Marx och Max Weber.[1]

Även i dag tenderar länder med fler aktiva kristna att visa upp en bättre ekonomisk utveckling, allt annat lika. Särskilt de genomsnittliga inkomsterna (BNP per capita) tenderar att vara högre i länder med starkt historiskt inflytande från den kristna tron. I länder med fler kristna tenderar människor också att leva längre, vara mer produktiva och mindre benägna att drabbas av depression eller drogberoende. Vidare tenderar de att få barn med bättre betyg i skolan och bättre jobb som vuxna, vilket leder till färre sociala problem, lägre kriminalitet och större generell upplevelse av lycka i livet.[2]

Det här är stora anspråk. Men ett av de bästa ställena att börja på för den som vill ha bevis för ett samband mellan kristendom och ekonomi är en artikel av statsvetaren Robert Woodberry. Artikeln heter ”The Missionary Roots of Liberal Democracy” och publicerades i American Political Science Review 2012.

I artikeln studerar Woodberry data från 142 länder i den icke-västliga världen och visar på ett starkt samband mellan protestantiskt kristna missionärer och demokratiska institutioner. Bland länder som längre bak i tiden har haft stark protestantisk mission är det betydligt vanligare med stabila demokratiska institutioner senare i historien. Effekterna är statistiskt mycket signifikanta och förklarar cirka 50 procent av variationen i tillgängliga data. Faktum är att när missionsvariablerna tas med i den statistiska analysen visar det sig att alla andra förklaringsvariabler som brukar betonas i annan och tidigare forskning är statistiskt obetydliga! Inget annat verkar helt enkelt spela någon större roll när man förklarar varför vissa länder har fått stabila demokratiska institutioner medan andra länder inte har det.

Woodberrys resultat är mycket viktiga för frågan om ekonomi, eftersom det finns en stark positiv korrelation mellan demokratiska institutioner och ekonomiskt välstånd. Länder med stabila demokratiska institutioner tenderar relativt sett att ha höga genomsnittliga inkomster, samtidigt som extrem fattigdom är starkt koncentrerad till diktaturer. En stor del av förklaringen till nationernas välstånd måste därför ha med de demokratiska institutionerna att göra: att vissa länder har stabila demokratiska institutioner och andra länder inte.

Protestantiska missionärer uppmuntrade alla (även kvinnor och barn) att läsa Bibeln på egen hand. Något som i sin ur banade väg för skolor, tryckpressar och andra centrala funktioner i ett demokratiskt samhälle. Det kan låta extremt att hävda att Bibeln är den viktigaste bok om ekonomi som någonsin har skrivits. Men när man tittar på tillgängliga bevis, börjar man ändå inse att det är sant.

Paul S Segerström

[1] För fortsatt läsning, se Rodney Stark, The Victory of Reason: How Christianity Led to Freedom, Capitalism, and Western Success (New York: Random House, 2005).

[2] För fortsatt läsning, se Rodney Stark, America’s Blessings: How Religion Benefits Everyone, Including Atheists (West Conshohocken: Templeton Press, 2013) och Arthur Brooks, Who Really Cares: The Surprising Truth About Compassionate Conservatism (New York: Basic Books, 2007).