Vetenskapens kristna rötter:

Kristendomen – den moderna vetenskapens barnmorska

En av de vanligaste missuppfattningarna om vetenskapen är att den har uppstått som en sekulär rörelse under motstånd från en förnuftsvidrig kristen tro. I andra artiklar går vi igenom några av de mest kända fallen, men här följer en enkel sammanfattning av läget. Det...

Klostren som vetenskapliga laboratorier

I populärkulturen utmålas gärna de medeltida klostren som bakåtsträvande och stelbenta platser, allt annat än arenor för förnuft och framsteg. Den bilden är dock så inkorrekt som den kan vara. Klostren var nämligen några av medeltidens viktigaste arenor för tekniska...

Kristendomen och sjukvården

Det finns två huvudsakligen symboler som används för att illustrera sjukvårdens närvaro i Europa, och även på många andra håll. Den ena är ett rött kors, med ett uppenbart ursprung i den kristna tron. Men det finns också en annan symbol som många har sett, men kanske...

Kristendomen och ekonomin

Har kristendomen en koppling till samhällsekonomin? Om du läser böcker om ekonomi kommer du i många fall att få intrycket att sådana samband saknas. Om du däremot tittar på tillgängliga bevis kommer du att upptäcka att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk...

Gudstroende naturvetare i dag

I artikeln Kristen tro som den moderna vetenskapens barnmorska beskriver vi den vetenskapliga revolutionen och det faktum att en klar majoritet av alla tongivande forskare under perioden 1543–1680 var gudstroende. Ja, faktum är att närmare två tredjedelar av dessa...

Kristendomen och utbildningsväsendet

I många av Sveriges äldre städer finns det en centralt belägen skola med namnet Katedralskolan. Det är ingen slump. Dagens politiska krav på att frikoppla skolan från religionen är nämligen helt motsatt den historiska utvecklingen. Fram till relativt nyligen var faktiskt alla skolor i Sverige kristna skolor!

I de flesta forntida och antika kulturer var utbildning aktuellt endast för ett utvalt fåtal. Den kristna livssynen, däremot, hade en inställning att alla människor behövde lära känna Gud och att alla människor därmed behövde lära sig läsa så att de kunde ta till sig Bibeln och andra kristna skrifter. När den svenska folkskolan startades 1842 var det därför en självklarhet att lägga skolan under den institution som hade en tillräcklig kunskapsnivå för att kunna utbilda landets barn: Svenska kyrkan.

Även de högre utbildningarna byggdes från början i kristen regi. Redan 1085 startades den första skolan i det nuvarande Sverige i Lunds domkyrka, som då tillhörde Danmark. 1215 beslöt påven att alla domkyrkor skulle ha skolor och den första av dessa på svensk mark grundades strax därpå i Linköping. Andra skolor startades av klostren, ytterligare andra i städerna, men även dessa i kristen regi.

Universiteten, som idag ofta förmedlar ett starkt sekulärt budskap, har likafullt en självskriven koppling till den medeltida kyrkan. Vid de första universiteten var teologi det viktigaste ämnet, utifrån grundprincipen att det mänskliga förnuftet står på osäker mark om det inte kopplas till säker kunskap, grundad i en rationell Skapare. Därmed är det också en viktig både historisk och filosofisk poäng att ingången till Malmö Latinskola än i dag kröns av devisen från Psaltaren: Herrens fruktan är vishetens begynnelse.

Per Ewert