Varför kom den vetenskapliga revolutionen i Europa och ingen annanstans?

Det sägs ofta att Europa inte alls var först med vetenskap, och det ligger en del i den invändningen. Den stora frågan är därför varför just det kristna Europa blev den kontinent som kunde genomföra den vetenskapliga revolutionen.

Två kulturer som tidigt visade prov både på teoretiskt tänkande och uppfinningsrikedom var den kinesiska och arabiska. Ändå kom ingen av dessa till något verkligt vetenskapligt genombrott. Förklaringen till detta ligger till stor del i den världsbild och gudsbild som dominerade dessa områden.

Kina utvecklade kompassen och krutet redan runt Kristi födelse. De kunde producera papper och till och med en enklare tryckkonst. Ändå tog de aldrig det stora vetenskapliga språnget. En orsak till detta var ett politiskt klimat som inte var särskilt intresserat av utveckling. Men en djupare orsak finns faktiskt på det andliga planet.

Under 1600-talet besökte kristna missionärer Kina och tog även med sig ny vetenskap. De avvisades dock, både av politiska och religiösa skäl. Vetenskapshistorikern Jason Needham förklarar: ”Det var inte så att kineserna inte tänkte sig en ordning i naturen, utan snarare att den ordning de tänkte sig inte var en som utformats av en rationell personlig varelse. Därför fanns inte heller någon övertygelse om att rationella personer skulle kunna förklara […] de gudomliga lagar som han format i tidens begynnelse.”[1]

Tron på en personlig Skapare framstår alltså som en katalysator för vetenskaplig nyfikenhet. Men araberna då – de trodde ju på Allah som skapare av universum? I denna kultur fanns också en tidigt utvecklad matematik och annat tänkande. Och ändå: samtidigt som vetenskapen började blomstra i Europa skedde inga vetenskapliga framsteg alls i det islamiska Osmanska riket.

En central förklaring till detta ligger även här i religionen. Islams gudsbild skiljer sig nämligen tydligt från en kristen. I islam är universum i grunden irrationellt och helt beroende av Allahs vilja, som kan ändras när som helst. Därför fanns inte samma naturliga intresse av att studera naturen och att fördjupa tänkandet kring universum.

I slutet av 1400-talet förbjöd Sultan Bayezid tryckpressen som uppfunnits i det kristna Europa, och två år innan Luther tryckte sina 95 teser hotade Sultan Selim den som äger en tryckpress med dödsstraff. En tydlig illustration av den muslimska världens ointresse för vetenskaplig litteratur är att den enda europeiska medicinska boken tillgänglig för muslimer i slutet av 1700-talet var en handbok på turkiska för behandling av syfilis.

När det gäller vetenskapliga framsteg fanns det alltså embryon även i andra kulturer, men den kulturella tveksamheten i exempelvis Kina och arabvärlden gjorde att de aldrig blev flygfärdiga – allt medan den stora vetenskapliga revolutionen genomfördes i det kristna Europa. Ett vetenskapligt synsätt låg helt enkelt mer i linje med en kristen syn på tillvaron.

Per Ewert

[1] Joseph Needham, Science and Civilisation in China Vol 1: Introductory Orientations (Cambridge: Cambridge University Press, 1954), s 581.