Vetenskapens kristna rötter:

Klostren som vetenskapliga laboratorier

I populärkulturen utmålas gärna de medeltida klostren som bakåtsträvande och stelbenta platser, allt annat än arenor för förnuft och framsteg. Den bilden är dock så inkorrekt som den kan vara. Klostren var nämligen några av medeltidens viktigaste arenor för tekniska...

Kristendomen och utbildningsväsendet

I många av Sveriges äldre städer finns det en centralt belägen skola med namnet Katedralskolan. Det är ingen slump. Dagens politiska krav på att frikoppla skolan från religionen är nämligen helt motsatt den historiska utvecklingen. Fram till relativt nyligen var...

Kristendomen och sjukvården

Det finns två huvudsakligen symboler som används för att illustrera sjukvårdens närvaro i Europa, och även på många andra håll. Den ena är ett rött kors, med ett uppenbart ursprung i den kristna tron. Men det finns också en annan symbol som många har sett, men kanske...

Kristendomen och ekonomin

Har kristendomen en koppling till samhällsekonomin? Om du läser böcker om ekonomi kommer du i många fall att få intrycket att sådana samband saknas. Om du däremot tittar på tillgängliga bevis kommer du att upptäcka att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk...

Gudstroende naturvetare i dag

I artikeln Kristen tro som den moderna vetenskapens barnmorska beskriver vi den vetenskapliga revolutionen och det faktum att en klar majoritet av alla tongivande forskare under perioden 1543–1680 var gudstroende. Ja, faktum är att närmare två tredjedelar av dessa...

Kristendomen – den moderna vetenskapens barnmorska

En av de vanligaste missuppfattningarna om vetenskapen är att den har uppstått som en sekulär rörelse under motstånd från en förnuftsvidrig kristen tro. I andra artiklar går vi igenom några av de mest kända fallen, men här följer en enkel sammanfattning av läget.

Det finns en anledning till ett den moderna vetenskapen växte fram just i den kristna världen. De kristna forskarna betraktade nämligen förnuftet och sinnena som en gåva som Gud har gett oss för att utforska världen. Astronomen Johannes Kepler, verksam omkring år 1600, uttryckte det så här:

”Må Gud se till att mina fantastiska teorier överallt och till fullo får den effekt på tänkande människor som jag strävat efter i min avhandling; nämligen att tron på världens skapelse skall förstärkas genom dessa yttre bevis, att Skaparens tanke kan bli igenkänd och att hans outtömliga vishet får lysa fram allt klarare för varje dag.”[1]

Historikern Rodney Stark har gjort ett närstudium av de viktigaste vetenskapsmännen från 1500 till 1750 och deras personliga relation till den kristna tron.[2] Av 52 ledande forskare kunde endast en beskrivas som skeptiker! Tjugo av dem var konventionellt kristna; de gick i kyrkan ibland och framstod varken som mer eller mindre andliga än resten av befolkningen. Trettioen forskare, alltså klart över hälften, kan å andra sidan beskrivas som överlåtna kristna, som i sina texter inte bara gav uttryck för en allmän religiös grundsyn utan för en inställning där den kristna tron och övertygelsen om Guds existens och kärlek var helt central.

Botanikens fader Carl von Linnés ord kan därmed sammanfatta inställningen hos den helt dominerande gruppen av vetenskapens viktigaste förgrundsgestalter:

”Gripen av vördnad såg jag den oändlige allvetande och allsmäktige Guden på ryggen, då han gick fram och jag hisnade! Jag spårade efter hans fotsteg över naturens fält och märkte ur vartenda, även i dem jag knappast kunde skönja, en oändlig vishet och makt, en outrannsaklig fullkomlighet.”[3]

De som vill isolera den kristna tron från vetenskapens framväxt har följaktligen fel på alla plan. Den vetenskapliga revolutionen hade – och har än idag – sin mest naturliga roll grundad i tron på en rationell och allvis Skapare.

Per Ewert

[1] Citatet hämtat från Norman Geisler och Kirby Andersson, Origin Science (Grand Rapids: Baker, 1987), s 44.

[2] Se Rodney Stark, For the Glory of God: How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-Hunts, and the End of Slavery (Princeton: Princeton University Press, 2003), s 160–163, 198–199.

[3] Carl von Linné i Systema Naturae. Citerat efter Elis Malmeström, Ur Linnés tankevärld och religiösa liv (Stockholm: Svenska Kyrkans Diakonistyrelses förlag, 1932) s 47. (Språket lätt moderniserat.)

Våra mest lästa artiklar