Bibeln och vetenskapen:

Är Bibeln en handbok i naturvetenskap?

Bibeln kan naturligtvis ge människan en grund för att lita på sitt förnuft som verktyg för att förstå tillvaron, och dessutom ge en inledande förklaring till den här världens ursprung. Men det huvudsakliga temat för Första Mosebokens texter är inte att ge en...

Nya Testamentets trovärdighet

Nya Testamentet (NT) är precis som Gamla Testamentet (GT) en blandning av olika sorters böcker. I NT dominerar breven de 27 böckerna och här finns även den eskatologiska Uppenbarelseboken. När det gäller historisk trovärdighet har dock de fyra evangelierna och...

Bibeln och arkeologin

Arkeologi är ett väldigt brett forskningsfält som kan delas upp i två övergripande områden, klassisk arkeologi och antropologisk arkeologi. Klassisk arkeologi fokuserar på civilisationer och förhistoriska samhällen, medan antropologisk arkeologi fokuserar på...

Hur ska man förstå urhistoriens släktlistor?

Bibelns elva första kapitel kallas allmänt för urhistorien. Det är historien från skapelsen fram till Abraham. I de här kapitlen finns det fyra släktlistor. Hur ska man läsa och förstå dessa? I den här artikeln försöker jag besvara två frågor: Kan man förvänta sig att...

Gamla Testamentets trovärdighet

Antireligiösa kritiker beskriver gärna Gud och Bibeln som ett ”bronsåldersprojekt”. I sak är detta riktigt, men samtidigt är de böcker som utgör Gamla Testamentet förbluffande fylliga och starka som historiskt källmaterial, givet deras tidiga tillkomst.

När det gäller perioden fram till ca 1 000 f Kr är det skriftliga källmaterialet från Mellanöstern tunt. I jämförelse med arkeologins fynd stämmer dock Gamla Testamentets texter väl med vardagsliv och maktstrukturer i regionen för tiden. När det gäller berättelserna i Första Moseboken ligger de så långt tillbaka i tiden att det knappt finns några skriftliga källor att jämföra med. Men några intressanta detaljer kan ändå noteras. År 2021 presenterades en vetenskaplig studie som visade att en väldig explosion av eld och svavel skedde på 1600-talet f Kr som slog ut allt liv och kultur nära Döda Havet – vilket stämmer anmärkningsvärt väl överens med berättelsen om Sodoms förstörelse. En annan talande detalj i Första Moseboken är det som saknas: Under senare tid handlar den dominerande religionskonflikten i Israel om huruvida Gud eller Baal ska vara den centrala gudomen. Namnet Baal förekommer dock ingenstans i Moseböckerna, vilket tyder på att innehållet har ett mycket gammalt ursprung.

Under det delade riket, perioden från 900–400-talet, finns det avsevärt fler utombibliska kvarlevor och berättande källor att jämföra med. Där blir det också tydligt att böckerna i Gamla Testamentet har en stor överensstämmelse med annat källmaterial. Betoningen är ofta olika, eftersom andra länders texter ofta handlar om kungar och strikt politiska ärenden, medan de historiska och profetiska böckerna i Gamla Testamentet har ett specifikt fokus på huruvida folket och kungarna håller sig till Gud och hans bud eller inte.

Händelser och beskrivningar som finns skildrade även i andra källor bekräftar dock de bibliska texterna väl. Detta gäller speciellt i konfliktsituationer med andra härskare, där källor från exempelvis Egypten, Assyrien och Grekland bekräftar de historiska beskrivningar som görs i böckerna som senare samlades till det som vi i dag kallar Gamla Testamentet.

Korrektheten i många profetiska förutsägelser om framtiden som görs i såväl historiska som profetiska böcker är även de så tydliga att kritiska forskare menar att dessa redogörelser måste ha skrivits ner efter att händelserna inträffat. Sådana påståenden är av naturliga skäl svåra att motbevisa, men fynd från bland annat Dödahavsrullarna pekar på att de gammaltestamentliga skrifterna stod färdigställda tidigare än dåtidens kritiska forskare anade. Det saknas därför starka skäl att datera de profetiska förutsägelserna till senare tid än de utger sig för att komma från.

När Gamla Testamentet ställs vid sidan av arkeologins och det skriftliga källmaterialets samlade bild av Mellanöstern under den aktuella perioden sammanfattar Kenneth Kitchen situationen enligt följande i sin bok On the Reliability of the Old Testament: “Vi har alltså en stabil nivå av god, faktabaserad överensstämmelse hela vägen från omkring 2 000 f Kr (med äldre rötter), hela vägen fram till 400 f Kr. När det gäller generell trovärdighet […] står sig Gamla Testamentet anmärkningsvärt väl, så länge som dess texter och författare utvärderas rättvist och opartiskt utifrån allmänt tillgängliga oberoende fakta.”

Per Ewert