Skapelse och evolution:

Vad är kreationism?

Kreationism i bred bemärkelse Kreationism, från latinets creatio, betyder att skapa eller producera någonting. I bred bemärkelse är det en teologisk lära eller teori som innebär att en gud har skapat världen ur intet av fri vilja. Skaparen är själv oskapad och står...

Hur ska man tolka skapelseberättelsen?

Skapelseberättelsen utgör inledningen till Bibeln och beskriver enligt den kristna och judiska tron hur världen kom till. I den förmedlas flera viktiga och centrala teologiska poänger. Det finns en enda Gud som har skapat allting. Det är en god och rättfärdig men...

Kyrkofädernas syn på skapelsen

Kyrkofäderna var tongivande ledare och teologer under kyrkans allra första århundraden. Flera av dem skrev utläggningar om skapelsen som kan vara av intresse även för oss i dag. Följande artikel är en kortfattad sammanställning av detta utifrån antologin The patristic...

Vilka var Adam och Eva?

Adam och Eva beskrivs i Bibeln som de första människorna. Men var de förfäder till hela mänskligheten eller var de symboliska litterära gestalter? Frågan är inte så enkel som man kan tro, och kristna har haft olika synsätt på vilka dessa individer var. Adam nämns...

Ska man tro på skapelse eller evolution?

Den kristna tron lär att Gud har skapat världen. Människan är skapad till Guds avbild och även resten av skapelsen – himmel och jord – är Guds verk. Men hur har allt detta kommit till? Bibeln har mycket att säga om skapelsen, och även naturvetenskapen har hjälpt oss...

Motbevisar evolutionen Gud?

Om det finns något område där den kristna tron verkar befinna sig i konflikt med vetenskapen är det i fråga om livets utveckling eller evolutionsteorin. Många som är kritiska till kristen tro ser evolutionsteorin som den slutgiltiga spiken i kistan för religionen. Det...

Evolution och naturalism i konflikt

Det är en ganska vanlig uppfattning att evolutionsteorin och den kristna tron befinner sig i konflikt med varandra. Evolutionsteorin och naturalismen (förnekandet av en metafysisk verklighet) anses ju ofta vara tätt sammankopplade. Kanske kan man då bli förvånad över...

Kiralitetsproblemet

När kemin befann sig i sin linda trodde man att de ämnen som byggde upp levande varelser var av ett helt annat slag än de som påträffas i berg, luft, hav och sjöar. Men det skulle visa sig att man hade fel. När Friedrich Wöhler lyckades framställa[1] urinämne i början...

RNA-världen: omhuldad teori på lös grund

Teorier om livets uppkomst försöker bland annat svara på hur en stegvis utveckling genom slump och naturligt urval kunde ske innan det fanns självreplikerande celler. Det vill säga celler som använder DNA som information, som med hjälp av ett komplext maskineri...

Evolutionära förklaringar till religion

Hur uppstod religion? Var det en gud som nådde ner till oss människor eller var det bara psykologiska och sociala faktorer som fick människor att börja tro på en eller flera gudar för att därefter forma religioner? Inom religionspsykologi och evolutionär psykologi...

Fördjupning: Hur ska man tolka skapelseberättelsen?

Bibeln lär att Gud har skapat världen. På flera ställen talas det om att Gud är den som har konstruerat tillvaron, att människan är formad till hans avbild och att han har den yttersta kontrollen över skapelsen. Den mest utförliga beskrivningen av skapelsen återfinns i de första kapitlen i Första Moseboken. Men hur ska vi förstå dessa kapitel? Kristna har i alla tider varit överens om att skapelseberättelsen är både viktig och sann. Samtidigt har det funnits olika förståelser av hur texten ska tolkas. I den här artikeln vill vi därför ge en översikt över olika sätt att förstå skapelseberättelsen på.

För varje tolkning tas hermeneutiska (tolkningsmässiga) styrkor och svagheter upp, såsom de brukar lyftas fram av tolkningens försvarare respektive kritiker. För varje tolkning tar vi även upp hur den förhåller sig till naturvetenskapliga teorier. Viktigt att påpeka är dock att naturvetenskapliga teorier inte utgör någon tvingande standard som bibeltolkningen måste anpassa sig till. Det är de hermeneutiska faktorerna – inte naturvetenskapen – som avgör vilken tolkning som är rätt. Detta behöver påpekas eftersom man inom naturvetenskapen normalt bara undersöker inomvärldsliga, naturliga processer och inte alls uttalar sig om det andliga eller ”övernaturliga” – så kallad metodologisk naturalism. Eftersom vissa av de tolkningar som redovisas nedan innebär att Gud har handlat mirakulöst i skapelsen, ifrågasätter de premissen om metodologisk naturalism. Men detta behöver alltså inte betyda att de är antivetenskapliga.

För den som är intresserad går det att hitta fördjupande information om var och en av tolkningarna, inklusive deras styrkor och svagheter. Det är inte helt vedertaget vad tolkningarna ska kallas på svenska, men namnen är någorlunda beskrivande.

1. Bokstavlig tolkning (literal interpretation)

Enligt den bokstavliga tolkningen bör skapelseberättelsen förstås som en historisk redogörelse av hur Gud gjorde, ungefär som vi läser en polisrapport idag. Man tänker sig att skapelsedagarna är vanliga tjugofyratimmarsdygn utan gap emellan. Enligt den här tolkningen menade författaren verkligen att Gud skapade världen på sex dagar och med hjälp av släkttavlorna i Bibeln kan tidpunkten för skapelseveckan dateras till några tusen år tillbaka.

Hermeneutiska styrkor

Den bokstavliga tolkningen  är en naturlig läsning av skapelseberättelsen som är lätt att förstå. Den har varit vanligt förekommande genom hela kyrkohistorien. Vissa bibelforskare menar att skapelseberättelsen bär ett stort antal markörer som kännetecknar berättande texter och att den har få likheter med biblisk poesi.

Hermeneutiska svagheter

Det är oklart om den bokstavliga tolkningen är en korrekt genreanalys, eller om textens författare var mer inriktad på att förmedla en teologi gällande skapelsen. Vissa bibelforskare menar att texten inte är skriven som normal prosa, utan räknar den i stället till en genre kallad “upphöjd prosa”, med talsymbolik och omfattande parallellismer.

Integrering med naturvetenskapen

Den som anser att den här tolkningen är korrekt står inför frågan hur den ska relateras till alla de naturvetenskapliga teorier som säger att livet, jorden och universum är betydligt äldre än några tusen år. Det finns flera möjligheter att göra detta:

a.     Etablerad vetenskap har ersatt skapelseberättelsen

Man anser att gängse naturvetenskapliga teorier har företräde och att skapelseberättelsens författare helt enkelt hade fel. Detta alternativ har i praktiken ofta blivit ett sätt att avfärda skapelseberättelsen och Bibeln utan att ordentligt undersöka alternativa tolkningar.

b.     Den etablerade vetenskapen ska ersättas av en ny vetenskap

Man försöker integrera skapelseberättelsen med nutida naturvetenskap i olika modeller, sk ungjordskreationism eller unglivskreationism. Enligt dessa modeller skapades universum, jorden och/eller livet för några tusen år sedan. Dessa modeller bör enligt teorins företrädare ersätta stora delar av den etablerade naturvetenskapen. Dessa teorier har hittills inte övertygat vetenskapssamhället.

c.     Den etablerade vetenskapen och skapelseberättelsen är båda korrekta

Enligt det här synsättet skapade Gud en mogen värld. Adam och Eva skapades vuxna och inte som barn, de såg äldre ut än vad de i själva verket var. På motsvarande sätt tänker man sig att Gud har skapat världen relativt nyligen men att den har en skenbar ålder av flera miljarder år. Enligt detta alternativ är de etablerade vetenskapliga teorierna korrekta i så mån att de beskriver världen sådan den verkligen ser ut, men världen är inte så gammal som den ser ut att vara. Kritiker brukar invända att detta alternativ gör Gud till en bedragare.

2. Dag-period-teorin (day-age theory)

Enligt denna tolkning är dagarna i skapelseberättelsen inte 24 timmar utan representerar längre tidsperioder. Precis som vi ibland använder ordet “dag” för att representera en längre tid än 24 timmar, menar man här att det hebreiska “yom” representerar en längre tidsperiod.

Hermeneutiska styrkor

Hebreiskans “yom” används vanligen för att beteckna en tjugofyratimmarsperiod, men kan användas även för kortare eller längre tidsperioder såsom sker i exempelvis Första Moseboken 1:5 (den solbelysta delen av dygnet) och Första Moseboken 2:4 (hela skapelseveckan).

Den tredje skapelsedagen ligger nära till hands att tolka som en längre tidsperiod, eftersom växterna och träden frambringas ur marken. Detta verkar syfta på en naturlig process, vilket tar längre tid än tjugofyra timmar. Om Adam namngav alla djuren under den sjätte dagen borde detta också ha tagit lång tid. Den sjunde dagen då Gud vilar saknar därtill ett slut och vissa teologer anser därför att den sjunde dagen fortfarande pågår (Heb 4:4–5).

Hermeneutiska svagheter

Det finns inte mycket textmässigt stöd för att dagarna i skapelseberättelsen skulle vara längre tidsperioder. Refrängen “det var afton och det var morgon” tyder snarare på att författaren ser normala dygn framför sig. Den främsta motivationen till denna teori tycks vara att harmoniera bibeltexten med etablerad vetenskap.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är lättare att integrera med etablerad vetenskap än till exempel ungjords­­kreationismen. Det finns dock fortfarande en hel del diskrepanser. Exempelvis säger teorin att fåglar skapades före landdjur.

3. Gapteorin (gap theory)

Gapteorin säger att det finns ett långt tidsspann mellan de två första verserna i skapelseberättelsen: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. [lång tidsperiod] Jorden var öde och tom och mörker var över djupet.” Teorin säger att det fanns en ursprunglig skapelse för länge sedan som förstördes. Från vers 2 inleder Gud en förnyelse och ett återupprättande av skapelsen och man tänker sig därför att den första skapelsedagen i själva verket börjar i vers 2. Alla spår från en uråldrig värld härstammar från den ursprungliga skapelsen i vers 1.

Hermeneutiska styrkor

Gud kallar ljuset för dag, vilket har tagits som stöd för att den första dagen inleds när ljuset skapas. I så fall är det naturligt att tänka sig att händelserna innan ljuset skapas inte hör till den första dagen.

Hermeneutiska svagheter

Texten i sig ger inga indikationer på att det förekommer en omskapelse. Den naturliga läsningen är i stället att det är första gången som Gud skapar världen. Tolkningen tycks också motiveras av att man vill harmoniera texten med den rådande naturvetenskapen. Därmed riskerar man att läsa in saker i texten som den ursprungliga författaren inte hade i åtanke.

Integrering med naturvetenskapen

Teorin stämmer bättre med vedertagen naturvetenskap än ungjordskreationismen, särskilt med avseende på jordens och fossilens ålder.

4. Intermittenta dagar (day-gap theory)

Den här tolkningen säger att skapelsedagarna var sex vanliga tjugofyratimmarsdygn. Men till skillnad från den bokstavliga tolkningen menar man att de inte följde direkt på varandra, utan var åtskilda av långa tidsperioder. Exempelvis skapades hav dag 2, sedan gick det några miljoner år, därefter inträffar dag 3 när Gud skapar fasta land och växter osv. Under de långa tidsperioderna hade livet möjlighet att utvecklas tills Gud nästa gång grep in.

Hermeneutiska styrkor

Den traditionella uppfattningen att det handlar om vanliga tjugofyratimmarsdygn är en naturlig tolkning av texten.

Hermeneutiska svagheter

Uppgiften ”det var afton och det var morgon” i skapelseberättelsen indikerar övergång från en skapelsedag till en annan. Skapelsedagarna tycks alltså följa på varandra, vilket inte stämmer med denna teori. Tolkningen tycks precis som gapteorin vara ett försök att harmoniera texten med rådande naturvetenskap och man riskerar att läsa in saker som författaren inte avsåg.

Integrering med naturvetenskapen

Teorin är förenlig med de vetenskapliga teorier som säger att jorden är många miljoner år gammal. Dock stämmer den fortfarande dåligt med etablerad naturvetenskap eftersom den säger att torra land och växter skapades på tjugofyra timmar, att växterna skapades före solen och att fåglarna skapades före landdjuren.

5. Sex proklamationsdagar (divine revelation theory)

Denna tolkning finns i två varianter. Gemensamt för dem båda är att dagarna i Första Mosebokens första kapitel inte är skapelsedagar utan sex dagar då Gud proklamerar vad som ska ske/har skett. Dagarna frikopplas tidsmässigt från själva skapelseakten. Det som skiljer varianterna åt är huruvida proklamationen sker före eller efter skapelseakten.

a.     Proklamationen föregår skapelseakten

Enligt denna version uttalade Gud vad han skulle skapa (t ex “varde ljus”) under en serie av sex dagar. Men uppfyllandet av dessa proklamationer inträffar inte direkt, utan långt senare, kanske under mycket långa tidsperioder. Gud vilar alltså inte från sitt skapelseverk på den sjunde dagen utan upphör att proklamera.

b.     Proklamationen efterföljer skapelseakten

Enligt denna version uppenbarar Gud under sex dagar för Mose vad han har skapat. Den första dagen uppenbarar Gud hur han skapade ljuset, vilket redan hade skett långt tidigare.

Hermeneutiska styrkor

Denna tolkning liknar den traditionella synen på skapelsedagarna som bokstavliga tjugofyratimmarsdygn som följer på varandra och löser samtidigt problemen med att en del saker som händer under dessa dagar verkar ha tagit längre tid än tjugofyra timmar. Om skapelsedagarna tolkas bokstavligt både med avseende på längd, ordningsföljd och innehåll, verkar denna tolkning följa naturligt.

Hermeneutiska svagheter

Frågan är om det är en rimlig tolkning att separera dagarna i skapelseberättelsen från själva skapelseakten. Variant a) (proklamationen föregår skapelseakten) är t ex svår att förena med uttrycket “Och Gud såg att det var gott”, som antyder att det som Gud hade proklamerat hade gått i uppfyllelse och att resultatet blev som Gud hade tänkt sig. I 1:31 står det att “Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.” Den naturliga tolkningen av detta är att det inte bara var Guds proklamationer som var goda, utan det han hade skapat och som beskrivs i de föregående verserna. Variant b) (proklamationen efterföljer skapelseakten) lider av problemet att det helt enkelt inte finns någon antydan i texten om att den är en uppenbarelse till Mose snarare än en gudomlig skapelse. Exempelvis står det inte “Och Gud sade till Mose” någonstans – något som är vanligt i Moseböckerna i övrigt. Dessutom indikerar jämförelsen mellan gudomligt och mänskligt arbete i Andra Moseboken 20:8-11 att det är skapelsedagar som avses, inte uppenbarelsedagar.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

6. Litterär tolkning (literary framework interpretation)

Enligt den litterära tolkningen, eller ramverkstolkningen som den också kallas, är syftet med skapelseberättelsen inte att ge en kronologi för hur Gud skapade. Författaren använder i stället skapelsedagarna som ett ramverk, ett slags litterär struktur, för att beskriva hur Gud skapade. Skapelsedagarna har därmed en pedagogisk och logisk funktion, snarare än en kronologisk.

Hermeneutiska styrkor

Många teologer har noterat att skapelsedagarna tycks vara uppdelade i två grupper, dag 1-3 i en grupp och dag 4-6 i en grupp. Man brukar säga att dag 1-3 indelas skapelsen i områden eller kungariken och dag 4-6 fylls kungarikena med kungar som råder över dem. Det finns flera paralleller mellan dagarna i de båda grupperna. Dag 1 skapar Gud ljus, dag och natt, dag 4 skapar han solen, månen och stjärnorna som råder över dagen och natten. Dag 2 skapas himmel och hav, dag 5 skapas deras kungar, dvs fåglar och fiskar. Dag 4 skapas torra land, dag 6 skapas landdjur och människor. Invånarna i den andra triaden skapas helt enkelt till att råda över den första triaden.

Hermeneutiska svagheter

Dagarna är numrerade med “det var den första dagen” osv. Det är svårt att komma ifrån tanken att författaren ändå vill förmedla en kronologi med detta. Dessutom utesluter det ena inte det andra – författaren kan ha en både tematisk och kronologiskt avsikt med skapelseberättelsen.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

7. Funktionell tolkning (functional interpretation)

Den funktionella tolkningen är en bokstavlig tolkning, dvs författaren avser att beskriva hur Gud skapat världen på sex tjugofyratimmarsdygn. Samtidigt skiljer den sig från den vanliga bokstavliga tolkningen genom att man menar att Gud inte skapar materiella ting, utan att ting som Gud redan har skapat (kanske långt tidigare) ges en funktion i förhållande till människan. Skapelseberättelsen beskriver alltså hur de materiella tingen får sitt syfte och sin funktion. Förespråkare av denna tolkning brukar jämföra med att en restaurang sägs börja existera, inte när byggnaden (materien) uppförs, utan när den invigs (får sin funktion) som restaurang. De skapade tingens funktion är relaterad till människan, som är skapad till Guds avbild. Den funktionella tolkningen kombineras ofta med teorin att skapelsen är ett kosmiskt tempel (se nedan).

Hermeneutiska styrkor

Den funktionella tolkningen tar fasta på att skapelseberättelsen etablerar funktioner (dag 1–3) och funktionärer (dag 4–6) som möjliggör mänskligt liv och mänskliga relationer med Gud. Dag 1–3 skapas tiden, fästet för att kontrollera vattnet samt torra land och växtlighet. Förutsättningarna för mänskligt liv etableras alltså: tid, väder och möjlighet till mat. Samma tre funktioner förekommer i andra skapelseberättelser från Främre Orienten och dyker även upp som förutsättningar för mänskligt liv efter den stora översvämningen (1 Mos 8:22). Dag 4 får himlakropparna sin funktion, dag 5 får fåglar och fiskar sin funktion (föröka sig och uppfylla skapelsen). Sist men inte minst får djur och människor samma uppdrag och människan får uppdraget att förvalta skapelsen som Guds representant. Förespråkarna brukar mena att Gud ytterst har skapat även det materiella men att det inte är vad skapelseberättelsen handlar om.

Hermeneutiska svagheter

Även om den funktionella tolkningen medför nya perspektiv på skapelseberättelsen har kritiker invänt att det ena inte utesluter det andra. Skapelsen kan vara både materiell och funktionell. Än så länge är det också en kontroversiell uppfattning att skapelse i samtida kulturer uteslutande handlade om funktion och inte om materiell tillkomst.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

8. Den kosmiska tempeltolkningen (cosmic temple inauguration interpretation)

Denna teori innebär att skapelseberättelsen har en strikt teologisk funktion. Förespråkare menar att det faktum att världen skapas på en vecka indikerar att vi har att göra med ett slags tempel, eftersom templet också invigdes på en vecka (1 Kung 8:65). Skapelseberättelsen handlar inte om materiell skapelse utan om hur kosmos får funktionen av ett tempel. Förespråkarna för tolkningen menar också att när Gud vilar på den sjunde dagen var referensen glasklar för israeliterna: Guds viloplats är templet och därifrån utövar han sin makt (Ps 132:7–8, 13–14). Den sjunde dagen är skapelseberättelsens höjdpunkt – det kosmiska templet är färdigt, Gud påbörjar sin vila vilket betyder att hans styre inleds. Förespråkare för tolkningen menar att Bibeln och hela det samtida Mellanöstern betraktade templet som ett slags mikrokosmos och att templet är designat med kosmos som förebild. På samma sätt menar man att hela kosmos kan betraktas som Guds tempel. Författaren använder alltså inte dagarna för att ge en kronologi för hur Gud skapade utan som en metafor för att visa att skapelsen är ett tempel och en Guds boning.

Hermeneutiska styrkor

Tolkningen har fördelen att den beskriver vad som menas med att Gud vilar, något som man annars ofta har svårt att förklara. Den sjunde dagen blir dessutom ett klimax i skapelseberättelsen – allt leder upp till att Gud tar plats som Herre över skapelsen. Vidare förklarar tolkningen ett antal attribut i templet: Förgården med vattenkaret/havet representerade världen utanför det kosmos som Gud organiserat för människan, lampan och olivoljan representerade det skapade ljuset och skådebrödet representerade mat (jämför den funktionella tolkningen). Förhänget, som representerade fästet som Gud skapat, skilde det Heliga (människans domän) från det Allra Heligaste (Guds domän).

Hermeneutiska svagheter

Den kosmiska tempeltolkningen kombineras ofta med den funktionella tolkningen – de skapade tingens funktion är ytterst relaterade till att skapelsen är Guds tempel. Men om den funktionella tolkningens hermeneutik visar sig undermålig och skapelsen istället är materiell, blir det svårare att motivera också tempeltolkningen.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

9. Lokal skapelse (local creation interpretation)

Enligt denna tolkning syftar frasen ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” på hela kosmos, men efter detta zoomar berättelsen in på ett lokalt område. Skapelseberättelsen beskriver hur Gud skapar det utlovade landet till israeliterna. Frånsett den inledande proklamationen att Gud är upphov till hela skapelsen, kretsar författarens intresse kring det land som Gud har utsett åt sitt utvalda folk.

Hermeneutiska styrkor

Liksom den traditionella tolkningen är denna tolkning en bokstavlig historisk tolkning. Samma ord som används för att beteckna jorden (ha’erets) kan också syfta på ett mindre landområde och används på just det sättet i exempelvis Jeremia 27:5.

Hermeneutiska svagheter

Tolkningen har bland annat kritiserats för att läsa in en distinktion mellan vers 1 (universell skapelse) och vers 2 (lokal skapelse) trots att en sådan åtskillnad inte är tydlig i texten.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

10. Teologisk-polemisk tolkning (theological polemical interpretation)

Enligt den teologisk-polemiska tolkningen är skapelseberättelsens författare inte intresserad av att svara på moderna naturvetenskapliga frågor. Istället är syftet att ge ett polemiskt och teologiskt tillrättaläggande av de omgivande kulturernas skapelseberättelser. I samband med att israeliterna intog Kanaans land var det särskilt viktigt att avslöja de felaktiga föreställningarna hos Israels fiender för att motverka att folket avföll till avgudadyrkan.

Hermeneutiska styrkor

I Fjärde Moseboken 13 sprider spejarna misstro bland folket innan de ska inta landet, bland annat genom att överdriva storleken hos invånarna som var ättlingar till nefilim. Den teologisk-polemiska tolkningen ser här en förklaring till uppgiften i Första Moseboken 6, där Gud enkelt tog hand om nefilim i den stora översvämningen. Precis lika enkelt kan han ta sig an israeliternas fiender i Kanaan. På motsvarande sätt visar fattaren till skapelseberättelsen att människan inte är resultatet av stridande eller kopulerande gudar, utan av en enda oskapad Gud som har full makt över allt skapat. Solen och månen är inte gudar som ska tillbedjas utan döda ting, skapade för människans skull. Tolkningen förklarar varför solen och månen inte beskrivs med deras vanliga hebreiska namn – dessa hade kommit att beteckna avgudar hos grannfolken.

Hermeneutiska svagheter

Den teologisk-polemiska tolkningen ger en förklaring till skapelseberättelsens syfte och innehåll, men inte till dess struktur. Varför är skapelseberättelsen uppdelad i sju dagar snarare än att allt skapades på en enda gång? Den kombineras därför ofta med den litterära tolkningen och kan då också göra en poäng av att solen skapades först på fjärde dagen för att betona att Gud snarare än himlakropparna är livets ursprung.

Integrering med naturvetenskapen

Tolkningen är förenlig med etablerad vetenskap.

Slutsatser

Ovanstående lista skulle kunna göras längre, men den gör ändå klart att det finns flera olika sätt att förstå Bibelns skapelseberättelse på. Ibland ges bilden att de enda tolkningsalternativ som står till buds är 1a (etablerad vetenskap har motbevisat och ersatt skapelseberättelsen) och 1b (skapelseberättelsen är vetenskapligt korrekt och måste ersätta etablerad vetenskap). Men detta är som synes en grov förenkling. Det har aldrig ingått i någon kristen trosbekännelse att skapelseberättelsen behöver tolkas på ett bestämt sätt. Så länge de accepterar att Gud är skaparen, verkar kristna därför ha flera alternativ att välja mellan när de svarar på hur Gud gjorde. Detta återspeglas i kyrkohistorien där det ända sedan kyrkans första tid har funnits olika synsätt på vad det egentligen är som författaren vill kommunicera.

Vilken tolkning är då den rätta? För att svara på den frågan är det nödvändigt att ta hänsyn till flera olika faktorer, såsom textens genre, struktur och sammanhang såväl som de ursprungliga mottagarnas (dvs israeliternas) förståelse och världsbild – samt hur de själva använde skapelseberättelsen. Ytterligare en relevant fråga är i vilken mån texten svarar på vetenskapliga frågeställningar. När det till exempel står att Gud skiljer vattnet ovan fästet från vattnet under fästet och att torra land blir synligt – vill författaren (eller Gud) ge en beskrivning av hur den hydrologiska cykeln och kontinentaldriften fungerar, eller är syftet på en helt annan nivå – att visa på de gränser Gud har satt upp och på att även naturens makter är under Guds kontroll?

Ofta kombineras flera synsätt till en syntes, till exempel så att den litterära tolkningen anses utgöra en god förklaring till skapelseberättelsens struktur och den teologisk-polemiska tolkningen en god förklaring till dess innehåll. Motsvarande gäller för den funktionella tolkningen och den kosmiska tempeltolkningen. Som om inte detta vore nog spelar även frågan om hur vi ser på Adam och Eva in i hur vi tolkar skapelseberättelsen. Denna fråga är om möjligt ännu mer komplex, eftersom vi där måste ta större hänsyn till teologin i andra delar av Bibeln – liksom till den filosofiska frågan om vad en människa är. Men detta är ett ämne för en annan artikel.

Vidare läsning

  • Den bokstavliga tolkningen: Biblical Creationism av Henry Morris.
  • Dag-period-teorin: More than a Theory av Hugh Ross.
  • Litterär tolkning: In the Beginning av Henri Blocher.
  • Funktionell tolkning och kosmisk tempeltolkning: The Lost World of Genesis One av John Walton.
  • Lokal skapelse: Genesis Unbound av John Sailhammer.
  • Teologisk-polemisk tolkning: In the Beginning… We misunderstood av Johnny Miller & John Soden.

Sebastian Ibstedt

Våra mest lästa artiklar