Kreationism i bred bemärkelse Kreationism, från latinets creatio, betyder att skapa eller producera någonting. I bred bemärkelse är det en teologisk lära eller teori som innebär att en gud har skapat världen ur intet av fri vilja. Skaparen är själv oskapad och står...
Motbevisar evolutionen Gud?
Om det finns något område där den kristna tron verkar befinna sig i konflikt med vetenskapen är det i fråga om livets utveckling eller evolutionsteorin. Många som är kritiska till kristen tro ser evolutionsteorin som den slutgiltiga spiken i kistan för religionen. Det finns också många kristna som har uppfattat en konflikt mellan evolutionsbiologins teorier och sin egen tro. Samtidigt har många personer, på båda sidor, kommit till slutsatsen att det inte behöver finnas någon konflikt.
Frågan är alltså om de två synsätten, evolutionsteori och kristen tro, kan förenas: Om de kan förenas, hur kan det i så fall gå till? Om de inte kan förenas, vilket synsätt ska vi välja? När vi närmar oss denna fråga har det stor betydelse hur man beskriver de båda synsätten. Om man beskriver evolutionsteorin som en biologisk teori som handlar om hur allelfrekvenser förändras i populationer över tid kanske den inte behöver vara så problematisk ur ett religiöst perspektiv. Om man däremot ser evolutionen som den enda giltiga förklaringen till livets ursprung och syfte, till människans värde etc, uppstår direkt konflikter. Ibland menar man att människan enligt evolutionsteorin *bara* är ett djur, att vi finns till enbart av en slump eller att meningen med livet endast är att föra våra gener vidare. Den här typen av uttalanden är inte helt ovanliga men det är viktigt att komma ihåg att det då inte rör sig om vetenskapliga slutsatser som kan dras utifrån den biologiska datan. Med andra ord pratar man inte längre om evolutionsteorin som en vetenskaplig teori utan som ett filosofiskt synsätt – och det är detta filosofiska synsätt (inte den biologiska teorin) som hamnar i konflikt med religionen.
Nästa fråga är hur man beskriver den kristna tron. Menar man att Bibeln måste tolkas som att världen och livet skapades för några tusen år sedan? I så fall uppstår en konflikt med ganska många vetenskapliga teorier. Om man däremot tolkar skapelseberättelsen på ett annat sätt kanske man inte längre ser en lika tydlig konflikt (se vidare artikeln om olika tolkningar av skapelseberättelsen). I så fall kan evolutionen snarare ses som en beskrivning av hur Gud gick till väga när han skapade.
De som menar att evolutionsteorin har gjort tron på Gud onödig eller till och med omöjlig formulerar ibland sin argumentation på följande sätt:
(1) Om evolutionsteorin stämmer har Gud inte skapat världen.
(2) Evolutionsteorin stämmer.
(3) Slutsats: Därför har Gud inte skapat världen.
Om båda premisserna (1) och (2) stämmer följer slutsatsen (3). Alla kristna menar dock att slutsatsen är felaktig. Men i så fall måste någon av premisserna, eller båda, vara felaktig. Frågan är bara vilken? Här finns det olika uppfattningar. Många menar att premiss (2) är felaktig, det vill säga evolutionsteorin stämmer inte. Om evolutionsteorin inte stämmer så har den ju heller inte motbevisat Guds skapelsegärning. När man argumenterar för att evolutionsteorin inte stämmer kan man exempelvis hänvisa till att det saknas fossila mellanformer eller att mutationer och naturligt urval är otillräckliga mekanismer för att förklara biologisk komplexitet. (För exempel, se Göran Schmidts analys under rubriken Tveksamheter i svenska läromedel.) Värt att notera är att det är fullt möjligt att hålla med om dessa argument mot evolutionsteorin av rent naturvetenskapliga skäl – oavsett hur man ställer sig i frågan om Guds existens.
Många andra menar att premiss (1) är felaktig, det vill säga även om evolutionsteorin stämmer kan Gud ändå ha skapat världen. Man lyfter då upp att det finns olika tolkningar av skapelseberättelsen och att syftet med den inte är att ge en modern naturvetenskaplig beskrivning av hur Gud gjorde när han skapade. I stället är det naturvetenskapen som beskriver hur Gud gick till väga. Man påtalar också att när evolutionsbiologer säger att mutationer är slumpmässiga, menar de inte att det inte kan finnas något högre syfte med att vissa mutationer sker utan snarare att det inte finns någon mekanism som gör att mutationer inträffar baserat på vilken effekt de kommer att ha för organismens överlevnad. Det är alltså fortfarande möjligt att Gud kan låta vissa mutationer ske snarare än andra, utan att det hamnar i konflikt med evolutionsteorins mekanismer. De som kritiserar premiss (1) menar att i den mån evolutionsteorin är en rent naturvetenskaplig biologisk teori behöver den inte hamna i konflikt med kristen tro. Däremot kan olika filosofiska uppfattningar som på diverse grunder kopplas till evolutionsteorin vara i konflikt med den kristna tron. Men dessa filosofiska uppfattningar behöver inte godtas bara för att man godtar evolutionsteorin som naturvetenskaplig teori.
Om slutsatsen (3) i argumentet ovan (”Därför har Gud inte skapat världen”) ska följa, krävs att båda premisserna stämmer. Om den ena av dem är felaktig stämmer inte slutsatsen. Om premiss (1) är felaktig, det vill säga om evolutionen är förenlig med att Gud har skapat världen, kan premiss (2) fortfarande också vara fel, det vill säga det kanske är så att evolutionen inte stämmer. Båda premisserna kan alltså vara felaktiga, men detta är inte nödvändigt för att slutsatsen ska vara felaktig.
Det finns alltså olika synsätt på evolutionsteorin bland kristna. En del håller med ateisterna om att evolutionsteorin utgör ett problem för den kristna tron, andra menar att problemet snarare är förhastade filosofiska spekulationer som egentligen inte har med vetenskap att göra. Den som läser detta får själv avgöra vilket synsätt som verkar mest rimligt, ifall det finns en konflikt eller inte. Det ena synsättet behöver dock inte vara mer eller mindre kristet än det andra. Övertygelsen är ju i båda fallen att slutsatsen i argumentet är felaktigt: Gud kan fortfarande ha skapat världen och evolutionsteorin har inte motbevisat detta.
Sebastian Ibstedt