Ska man tro på skapelse eller evolution?

Den kristna tron lär att Gud har skapat världen. Människan är skapad till Guds avbild och även resten av skapelsen – himmel och jord – är Guds verk. Men hur har allt detta kommit till? Bibeln har mycket att säga om skapelsen, och även naturvetenskapen har hjälpt oss att besvara denna fråga. Men är svaren från dessa båda källor förenliga? Vi ska här fokusera på vad Bibeln säger. Måste vi välja mellan Bibeln och evolutionsteorin, eller går det att tro på båda?

Nya testamentet är mycket tydligt med att Gud har skapat världen. Skapelsen har kommit till ”genom ett ord från Gud” (Heb 11:3). Men Jesus och apostlarna är inte alls lika tydliga med hur Gud gjorde, när det skedde eller hur lång tid det tog. Även Gamla testamentet talar på flera ställen om att Gud har skapat världen. Särskilt gäller detta Psaltaren och Jobs bok. Även här ligger fokus på att Gud är skapare, snarare än på när eller hur detta gick till. Den viktigaste beskrivningen av skapelsen finns i stället i Bibelns första kapitel. Det är helt klart att författaren här vill lyfta fram att Gud är suveränt upphöjd och har full kontroll över sin skapelse. I vilken utsträckning författaren också vill ge en beskrivning av Guds tillvägagångssätt är en fråga där det finns olika uppfattningar – se de andra artiklarna här på sidan om hur skapelseberättelsen ska tolkas.

Förutom de bibliska aspekter som avhandlas i andra artiklar, hur ska man välja mellan skapelse och evolution? Låt oss först fråga om det överhuvudtaget är nödvändigt att välja. Vi kan konstatera några saker. För det första: evolutionsteorin gör inte anspråk på att förklara alla aspekter av skapelsen. Frågor såsom universums uppkomst, jordens uppkomst och livets uppkomst berörs inte alls av denna vetenskapliga teori. Det går alltså inte att ens i princip hävda någon inkompatibiltet mellan biologisk evolution och att Gud har skapat universum, jorden och livet.

För det andra är det, även när det gäller biologiska organismers tillkomst, svårt att hävda någon principiell inkompatibilitet. Det är nämligen en välkänd kristen tanke att Gud kan verka på olika sätt i skapelsen – genom mirakler eller genom naturliga processer. Frågan om mirakler diskuteras i en annan artikel, där det konstateras just att vetenskaplig kunskap inte utesluter möjligheten till mirakler. Vetenskapliga teorier handlar om inomvärldsliga processer och eftersom mirakler inte är inomvärldsliga kan vetenskapliga teorier inte förbjuda dem. Meteorologin är den bästa teorin för hur vädret normalt fungerar, men meteorologin gör inte anspråk på att förklara alla väderfenomen och är därför inte ett argument mot att Jesus stillade stormen. Motsvarande gäller för evolutionsteorin: även om den beskriver hur biologiska processer i naturen normalt fungerar är det inte säkert att den kan förklara alla biologiska fenomen och därför kan den inte tas som intäkt för att Gud inte har gjort mirakler vid vissa tillfällen. Med andra ord, även om man tänker sig en omfattande evolutionär process utesluter inte det att Gud har skapat mirakulöst.

Guds andra sätt att verka, genom sekundära naturliga processer, är rikligen omvittnat i Bibeln. När Gud delar Röda havet så att Israeliterna kan gå torrskodda över havsbottnen sker det genom att han sänder en vind från öster. Gud är alltså den primära orsaken till att havet delar sig och vinden är den sekundära. När Gud förser Elia med mat låter han korpar komma med bröd. Gud är den primära orsaken till att han får bröd och korparna den sekundära. Det går alltså inte att säga att bara för att vi har en naturlig förklaring till hur någonting fungerar så bevisar det att Gud inte ligger bakom.

Men, kanske någon invänder, en slumpmässig process som evolutionen kan omöjligen användas av Gud och därför visar evolutionen att Gud inte har skapat. Mutationer må vara slumpmässiga, men evolutionens riktning i ett större perspektiv kan bero på andra faktorer än vad som ses i en isolerad händelse, till exempel naturligt urval och en finjusterad miljö där mutationerna kan fortleva. Det finns inget som säger att sådana faktorer inte kan vara designade.

Även slumpen, såsom biologer talar om mutationer, är faktiskt förenligt med design. Ernst Mayr, en av de mest inflytelserika biologerna på 1900-talet, skrev: “När man säger att mutationer eller variation är slumpmässiag, betyder det endast att det inte finns någon korrelation mellan bildandet av nya genotyper och adaptationsbehovet hos en organism i en given miljö.”[1] Det är uppenbart att inte finns någon motsättning mellan att en mutation är slumpmässig i den här, biologiska, betydelsen och samtidigt orsakad av Gud. Det är alltså fullt möjligt att Gud själv är med och styr många av de mutationer som visar sig positiva för hans skapelses utveckling.

Svaret på frågan om det är det nödvändigt att välja mellan skapelse och evolution tycks därmed vara nej. Men det kan ändå finnas skäl att välja bort det ena till förmån för det andra. Många ser exempelvis svårigheter med att förena en god Gud med en våldsam process som evolutionen som involverar lidande och död av miljarder varelser. Det klassiska “lidandets problem” får en helt ny dimension om det har varit Guds metod för att skapa världen, och bland kristna råder det skilda uppfattningar om det finns en acceptabel lösning på detta problem eller inte.

Både internt och externt finns det också kritiker av evolutionsteorins trovärdighet. Kritiker menar att den på avgörande punkter saknar vetenskapligt stöd, både när det gäller tecken på organismers förment gemensamma ursprung och de mekanismer som anses driva utvecklingen framåt. Exempel på sådan kritik återfinns i bland annat Göran Schmidts läromedelsgranskning här på sidan. Om den här kritiken stämmer är valet mellan skapelse och evolution redan avgjort, eftersom evolutionsalternativet inte håller rent vetenskapligt.

Hur avgör man då vad man ska tro på? Skapelse eller evolution? Vi som står bakom den här sidan menar att det finns goda skäl att tro på skapelse, samtidigt som vi representerar sammanhang där man får komma till olika slutsatser gällande evolutionen. Samtalet i frågan lär fortsätta och det behövs ett stort mått av ödmjukhet och lyhördhet eftersom ingen av oss har alla svar. Om den här sidan kan bidra till en ökad förståelse i samtalet är mycket vunnet!

Sebastian Ibstedt

[1] Ernst Mayr, Toward a New Philosophy of Biology: Observations of an Evolutionist (Belknap Press of Harvard University Press, 1988), s 98.