Myter om vetenskap och tro:

Myter om den kristna trons relation till vetenskap

Trodde medeltidens kristna att jorden var platt? Torterades och fängslades Galileo? Brändes Bruno på bål för sin vetenskapliga uppfattning? Har kyrkan och vetenskapen präglats av konflikt? Svaret på alla dessa (och många andra liknande frågor) är ett nej. Den populära...

Myten att vetenskap och kristen tro har befunnit sig i ständig konflikt

Myten säger: Kristen tro och vetenskap är som olja och vatten. De kan omöjligen förenas. Därför har den kristna kyrkan alltid förföljt vetenskapsmän och motarbetat vetenskap och förnuft. ”God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta...

Myten att den tidiga kyrkan motarbetade sin tids vetenskap

Myten säger: Den tidiga kyrkan (från cirka 100-400 e Kr) hindrade vetenskapens utveckling genom att vara alltför världsfrånvänd och ”andlig”. Detta ledde också till att man ibland förföljde och dödade personer som sysslade med antik vetenskap. Det främsta exemplet på...

Myten att medeltidsmänniskan trodde att jorden var platt

Myten säger: Under den ”mörka medeltiden” trodde folk att jorden var platt. Kyrkans män varnade Columbus för att hans skepp skulle ”falla över kanten” när han seglade till Indien bakvägen, alltså västerut i stället för den vanliga vägen österut. “I och med romarrikets...

Myten om medeltiden som ”de mörka århundradena”

Myten säger: Medeltiden, så präglad av den dogmatiska kristna tron, var en mörk period i Europas och världens historia. Ljuset kom med renässansen och framför allt 1700-talets upplysningsperiod som gjorde slut på det kristet färgade mörkret. Variationer på det här...

Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Myten säger: På grund av att Galileo hävdade att Kopernikus hade rätt om att jorden rör sig runt solen (och inte tvärtom) blev Galileo förföljd, ställd inför rätta, dömd till fängelse och utsatt för tortyr. Detta illustrerar motsättningen mellan vetenskapligt tänkande...

Fördjupning: Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Konflikten mellan Galileo Galilei och Katolska kyrkan har kommit att betraktas som ett tydligt exempel på kyrkans anti-intellektuella och anti-vetenskapliga hållning genom historien, och har därför ansetts illustrera en djupgående konflikt mellan vetenskap och kristen...

Myten att kyrkan var pådrivande i häxprocesserna

Myten säger: Tidigare seklers häxprocesser var ett tecken på hur den intoleranta och förnuftsbefriade kyrkan ville trygga sin makt och urskillningslöst avrättade ett antal oskyldiga kvinnor. ”Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom. Under 1400-talet uppkom flera...

Myten om den medeltida akademin

Var antalet änglar på ett knappnålshuvud en viktig akademisk fråga bland medeltidens lärda kristna? Myten säger: När kyrkan hade kontroll över universiteten på medeltiden diskuterade de lärda återkommande frågan om hur många änglar som får rum på ett knappnålshuvud,...

Myten att Giordano Bruno blev martyr för sina vetenskapliga påståenden

Myten säger: Den katolska kyrkan kände sig hotad av Giordano Brunos vetenskapliga idéer, i synnerhet hans tro på den kopernikanska världsbilden (med solen och inte jorden i centrum). Därför blev han dömd till döden och bränd på bål.

”[Bruno blev] världens första martyr för vetenskapen …”[1]

”Bruno är mest känd genom sin martyrdöd för den fria tankens och forskningens sak.”[2]

Men sanningen är att: Giordano Bruno blev bränd på bål år 1600 men knappast på grund av hans syn på vetenskap. Att vetenskapshistoriker har beskrivit Bruno som en martyr för vetenskapen beror till stor del på Johannes Kepler. Kepler kritiserade nämligen Galileo för att inte ha gett tillbörligt erkännande åt Bruno som föregångsman för den heliocentriska världsbilden. Kepler, som var samtida med både Bruno och Galileo, betraktade alltså Bruno som en föregångsman i fråga om den vetenskapliga revolution som Galileo blivit symbolen för.

Den katolska kyrkan tillät astronomer att fritt spekulera om solen som centrum i (det då kända) universum, så länge som de inte undervisade detta som sanningen. Detta var ett rimligt krav, då tydliga bevis ännu inte hade framlagts vare sig för geocentrismen eller för heliocentrismen. Brunos heliocentrism kan därför inte ha varit skäl nog för en dödsdom, inte ens med den tidens måttstock.

Däremot var Brunos teologi djupt problematisk i kyrkans ögon. Han förnekade flera av den kristna trons huvudsatser, såsom treenigheten, Jesu gudomlighet och jungfrufödseln. Utöver heliocentrismen menade han vidare att universum var oändligt stort och innehöll många befolkade, jordlika världar.

Till följd av detta hävdade Bruno att mänskligheten på jorden inte skulle ses som unik och att Jesu frälsningsverk inte var tillräckligt, eftersom det inte inkluderade dessa andra världar. Förmodligen var det denna idé – tillsammans med Brunos förnekande av andra centrala kristna läror – som var den verkliga orsaken till att han dömdes till döden. Han betraktades helt enkelt som kättare i kyrkans ögon och blev därför en martyr för den fria tanken och det fria ordet.

Inget av det vi skriver här ska förstås tolkas som ett försvar för den medeltida katolska kyrkans intolerans mot oliktänkande. Att Bruno inte brändes på bål för sin vetenskap utan för sina religiösa och filosofiska övertygelser förmildrar inte det orättfärdiga i att döda honom. Men rätt ska ändå vara rätt och vår poäng här är att domen mot Bruno inte utgör ett exempel på en tänkt konflikt mellan vetenskap och kristen tro.[3]

Mats Selander

[1] Omslagstext till boken The Pope and the Heretic: The True Story of Giordano Bruno, the Man Who Dared to Defy the Roman Inquisition av Michael White (New York: HarperCollins 2002).

[2] Uppslagsordet ”Bruno” i Lilla Uppslagsboken (Malmö: Förlagshuset Norden AB, 1964–1967 års upplaga).

[3] Alla uppgifter om Bruno är hämtade från Jole Shackelford, ”That Giordano Bruno was the First Martyr of Modern Science”, i Ronald L. Numbers (red), Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion (Cambridge: Harvard University Press 2010), s 59–67.