Myter om vetenskap och tro:

Myter om den kristna trons relation till vetenskap

Trodde medeltidens kristna att jorden var platt? Torterades och fängslades Galileo? Brändes Bruno på bål för sin vetenskapliga uppfattning? Har kyrkan och vetenskapen präglats av konflikt? Svaret på alla dessa (och många andra liknande frågor) är ett nej. Den populära...

Myten att vetenskap och kristen tro har befunnit sig i ständig konflikt

Myten säger: Kristen tro och vetenskap är som olja och vatten. De kan omöjligen förenas. Därför har den kristna kyrkan alltid förföljt vetenskapsmän och motarbetat vetenskap och förnuft. ”God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta...

Myten att den tidiga kyrkan motarbetade sin tids vetenskap

Myten säger: Den tidiga kyrkan (från cirka 100-400 e Kr) hindrade vetenskapens utveckling genom att vara alltför världsfrånvänd och ”andlig”. Detta ledde också till att man ibland förföljde och dödade personer som sysslade med antik vetenskap. Det främsta exemplet på...

Myten att medeltidsmänniskan trodde att jorden var platt

Myten säger: Under den ”mörka medeltiden” trodde folk att jorden var platt. Kyrkans män varnade Columbus för att hans skepp skulle ”falla över kanten” när han seglade till Indien bakvägen, alltså västerut i stället för den vanliga vägen österut. “I och med romarrikets...

Myten om medeltiden som ”de mörka århundradena”

Myten säger: Medeltiden, så präglad av den dogmatiska kristna tron, var en mörk period i Europas och världens historia. Ljuset kom med renässansen och framför allt 1700-talets upplysningsperiod som gjorde slut på det kristet färgade mörkret. Variationer på det här...

Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Myten säger: På grund av att Galileo hävdade att Kopernikus hade rätt om att jorden rör sig runt solen (och inte tvärtom) blev Galileo förföljd, ställd inför rätta, dömd till fängelse och utsatt för tortyr. Detta illustrerar motsättningen mellan vetenskapligt tänkande...

Fördjupning: Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Konflikten mellan Galileo Galilei och Katolska kyrkan har kommit att betraktas som ett tydligt exempel på kyrkans anti-intellektuella och anti-vetenskapliga hållning genom historien, och har därför ansetts illustrera en djupgående konflikt mellan vetenskap och kristen...

Myten om den medeltida akademin

Var antalet änglar på ett knappnålshuvud en viktig akademisk fråga bland medeltidens lärda kristna? Myten säger: När kyrkan hade kontroll över universiteten på medeltiden diskuterade de lärda återkommande frågan om hur många änglar som får rum på ett knappnålshuvud,...

Myten att kyrkan var pådrivande i häxprocesserna

Myten säger: Tidigare seklers häxprocesser var ett tecken på hur den intoleranta och förnuftsbefriade kyrkan ville trygga sin makt och urskillningslöst avrättade ett antal oskyldiga kvinnor.

”Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom. Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet (inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa ”felaktiga läror”).”[1]

”Häxerierna sprider sig över Sverige och en historia som är så grym och med Kyrkan som utförare, som egentligen skulle vara den som gjorde gott i Jesus och Guds namn.”[2]

”Kyrkan hade länge kämpat mot alla former av vidskepelse. (…) Nu blev frågan om häxorna plötsligt ett ärende för kyrka och stat, som anade ett hot mot hela den kristna världsordningen. Man började se häxorna som representanter för en ny, samhällsomstörtande sekt som det gällde att bekämpa med alla medel.”[3]

Men sanningen är att: Ambitioner att finna och döma personer som ägnade sig åt magi och förbannelser har funnits i nästan alla forntida och antika kulturer. Den kristna kyrkan lade däremot försiktighetens band på sådana processer, och ett fördrag i Paderborn år 785 slog fast följande: ”Må ingen föreslå att döda en tjänarjungfru som häxa, ty detta är icke möjligt, och skall icke heller tros av kristna sinnen.” Liknande skrivningar förekommer i flera kanoniska lagar från tidig medeltid.

Kyrkan erkände visserligen möjligheten att människor kunde intas av onda andliga krafter, och kampanjer för att fånga in och döda häxor och trollkarlar förekom, men dessa leddes då av världsliga härskare som Karl den Store och andra kungar.

1080 skrev påven Gregorius VII till kungen av Danmark och förbjöd praxisen att döda häxor efter anklagelser om att ha orsakat oväder, missväxt eller pest. Påven Alexander IV förklarade 1258 att inkvisitionen – som ofta anges som drivande i häxprocesserna – inte fick delta i fall av häxkonst, så länge som inte heresi var en central del i anklagelserna. Häxprocesser skulle dock fortsätta under flera sekler med kulmen under 1600-talet – men dessa drevs då av världsliga domstolar.

Häxprocessernas vattenprov är för övrigt en annan vanlig faktoid. Det är sant att sådana återkommande användes som urval. Däremot skedde det inte på det sätt som ofta anges, så att den utpekade häxan dog, oavsett hur provet slutade: ”Den katolska kyrkan rekommenderade att varje kvinna eller man som var misstänkt för häxeri skulle genomgå ett häxprov… Om häxan flöt så var det djävulens verk. Om den anklagade sjönk och drunknade så var hon eller han oskyldig och skulle hedras med en kyrklig begravning.”[4]

Historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund förklarar den verkliga proceduren: ”Om personen flöt kunde man misstänka att det fanns substans i anklagelserna och då gick rättsprocessen vidare. Den som sjönk betraktades som oskyldig och drogs upp för att inte gå drunkningsdöden till mötes.”

Per Ewert

[1] Hemsidan SO-rummet: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/haxprocesserna

[2] Carina Sehlgård, Häxprocessen i Älvdalen.

[3] Populär Historia nr 1/2006.

[4] Hemsidan SO-rummet: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/haxprocesserna