Myter om vetenskap och tro:

Myter om den kristna trons relation till vetenskap

Trodde medeltidens kristna att jorden var platt? Torterades och fängslades Galileo? Brändes Bruno på bål för sin vetenskapliga uppfattning? Har kyrkan och vetenskapen präglats av konflikt? Svaret på alla dessa (och många andra liknande frågor) är ett nej. Den populära...

Myten att vetenskap och kristen tro har befunnit sig i ständig konflikt

Myten säger: Kristen tro och vetenskap är som olja och vatten. De kan omöjligen förenas. Därför har den kristna kyrkan alltid förföljt vetenskapsmän och motarbetat vetenskap och förnuft. ”God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta...

Myten att den tidiga kyrkan motarbetade sin tids vetenskap

Myten säger: Den tidiga kyrkan (från cirka 100-400 e Kr) hindrade vetenskapens utveckling genom att vara alltför världsfrånvänd och ”andlig”. Detta ledde också till att man ibland förföljde och dödade personer som sysslade med antik vetenskap. Det främsta exemplet på...

Myten att medeltidsmänniskan trodde att jorden var platt

Myten säger: Under den ”mörka medeltiden” trodde folk att jorden var platt. Kyrkans män varnade Columbus för att hans skepp skulle ”falla över kanten” när han seglade till Indien bakvägen, alltså västerut i stället för den vanliga vägen österut. “I och med romarrikets...

Myten om medeltiden som ”de mörka århundradena”

Myten säger: Medeltiden, så präglad av den dogmatiska kristna tron, var en mörk period i Europas och världens historia. Ljuset kom med renässansen och framför allt 1700-talets upplysningsperiod som gjorde slut på det kristet färgade mörkret. Variationer på det här...

Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Myten säger: På grund av att Galileo hävdade att Kopernikus hade rätt om att jorden rör sig runt solen (och inte tvärtom) blev Galileo förföljd, ställd inför rätta, dömd till fängelse och utsatt för tortyr. Detta illustrerar motsättningen mellan vetenskapligt tänkande...

Fördjupning: Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Konflikten mellan Galileo Galilei och Katolska kyrkan har kommit att betraktas som ett tydligt exempel på kyrkans anti-intellektuella och anti-vetenskapliga hållning genom historien, och har därför ansetts illustrera en djupgående konflikt mellan vetenskap och kristen...

Myten att kyrkan var pådrivande i häxprocesserna

Myten säger: Tidigare seklers häxprocesser var ett tecken på hur den intoleranta och förnuftsbefriade kyrkan ville trygga sin makt och urskillningslöst avrättade ett antal oskyldiga kvinnor. ”Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom. Under 1400-talet uppkom flera...

Myten om den medeltida akademin

Var antalet änglar på ett knappnålshuvud en viktig akademisk fråga bland medeltidens lärda kristna?

Myten säger: När kyrkan hade kontroll över universiteten på medeltiden diskuterade de lärda återkommande frågan om hur många änglar som får rum på ett knappnålshuvud, vilket illustrerar hur verklighetsfrånvänt det blir om kyrka och teologi får inflytande över högre utbildning.

”Vilken löjlig, bisarr idé! Forskare, alltså! Lika hopplösa som de medeltida skolastikerna som räknade änglar på knappnålshuvuden.”[1]

”Den kristna kyrkan delades i romersk och grekisk katolsk lära, eftersom kyrkomötet år 1054 inte kunde enas om hur många änglar som kan stå på ett knappnålshuvud.”[2]

”Situationen börjar likna den som medeltidens kristna skolastiker befann sig i när de debatterade hur många änglar som kunde dansa på ett knappnålshuvud.”[3]

Men sanningen är attDen i och för sig underhållande men osanna bilden av kristna teologer/naturvetare som ivrigt diskuterade änglarnas aktiviteter på knappnålshuvuden härstammar inte från medeltiden. Istället uppstod den, i likhet med så många andra myter, från sentida kritiker. I det här fallet uppges den tidigaste källan vara William Sclater, provokativ författare och präst i början av 1600-talet, som gjorde sig lustig över hur medeltidens skolastiska filosofer ägnade sig åt larviga diskussioner som hur många änglar som kan sitta på en ”needle’s point”, vilket han med en ordvits avfärdar som ”six hundred such needless points”.

Problemet är förstås att liknande diskussioner inte står att finna bland medeltida filosofer eller teologer. Det närmaste vi kommer är troligen Thomas av Aquino som på ett ställe diskuterar frågan om huruvida änglar kan inta en viss plats i den fysiska världen. (Thomas avvisar för övrigt själv sin egen retoriska fråga som orimlig, eftersom änglar inte är fysiska varelser. Summa Theologiae, del 1, fråga 53) Vad gäller själva knappnåls-exemplet visar dock inte medeltida källor upp något sådant.

Sclaters ordvits uppfattades däremot som underhållande av andra som ville göra sig lustiga på motsvarande sätt, med skillnaden att nålspetsen blev till ett knappnålshuvud. Som framgår av citaten ovan har den lustiga idén fått spridning ända in i Nobelpriskommittén och hos andra välkända författare. Men den saknar likväl historiskt stöd. Helen S. Lang, sammanfattar: ”Frågan om hur många änglar som kan dansa på en nålspets eller knappnålshuvud tillskrivs ofta ’senmedeltida författare’ … I realiteten har frågan dock aldrig behandlats i sådan form.”

Per Ewert

[1] Lawrence Krauss, Ett universum ur ingenting: Varför finns någonting snarare än ingenting? (Lidingö: Fri tanke, 2012).

[2] Bloggen ”Nordbor”: https://nordbor.wordpress.com/finlands-medeltid/

[3] Kaianders Sempler, ”Skapelse ur intet”. https://www.nyteknik.se/popularteknik/skapelse-ur-intet-6371148

Våra mest lästa artiklar