Myter om vetenskap och tro:

Myter om den kristna trons relation till vetenskap

Trodde medeltidens kristna att jorden var platt? Torterades och fängslades Galileo? Brändes Bruno på bål för sin vetenskapliga uppfattning? Har kyrkan och vetenskapen präglats av konflikt? Svaret på alla dessa (och många andra liknande frågor) är ett nej. Den populära...

Myten att vetenskap och kristen tro har befunnit sig i ständig konflikt

Myten säger: Kristen tro och vetenskap är som olja och vatten. De kan omöjligen förenas. Därför har den kristna kyrkan alltid förföljt vetenskapsmän och motarbetat vetenskap och förnuft. ”God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta...

Myten att den tidiga kyrkan motarbetade sin tids vetenskap

Myten säger: Den tidiga kyrkan (från cirka 100-400 e Kr) hindrade vetenskapens utveckling genom att vara alltför världsfrånvänd och ”andlig”. Detta ledde också till att man ibland förföljde och dödade personer som sysslade med antik vetenskap. Det främsta exemplet på...

Myten att medeltidsmänniskan trodde att jorden var platt

Myten säger: Under den ”mörka medeltiden” trodde folk att jorden var platt. Kyrkans män varnade Columbus för att hans skepp skulle ”falla över kanten” när han seglade till Indien bakvägen, alltså västerut i stället för den vanliga vägen österut. “I och med romarrikets...

Myten om medeltiden som ”de mörka århundradena”

Myten säger: Medeltiden, så präglad av den dogmatiska kristna tron, var en mörk period i Europas och världens historia. Ljuset kom med renässansen och framför allt 1700-talets upplysningsperiod som gjorde slut på det kristet färgade mörkret. Variationer på det här...

Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Myten säger: På grund av att Galileo hävdade att Kopernikus hade rätt om att jorden rör sig runt solen (och inte tvärtom) blev Galileo förföljd, ställd inför rätta, dömd till fängelse och utsatt för tortyr. Detta illustrerar motsättningen mellan vetenskapligt tänkande...

Fördjupning: Myten om Galileis konflikt med Katolska kyrkan

Konflikten mellan Galileo Galilei och Katolska kyrkan har kommit att betraktas som ett tydligt exempel på kyrkans anti-intellektuella och anti-vetenskapliga hållning genom historien, och har därför ansetts illustrera en djupgående konflikt mellan vetenskap och kristen...

Myten att kyrkan var pådrivande i häxprocesserna

Myten säger: Tidigare seklers häxprocesser var ett tecken på hur den intoleranta och förnuftsbefriade kyrkan ville trygga sin makt och urskillningslöst avrättade ett antal oskyldiga kvinnor. ”Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom. Under 1400-talet uppkom flera...

Myten att kristna kyrkor och samfund motsatte sig bedövning för födande kvinnor

Myten säger: Kyrkor och samfund motsatte sig användningen av kloroform som bedövning för födande kvinnor, eftersom smärta vid barnafödande var en del av den förbannelse som kvinnan hade fått efter syndafallet.

”Kyrkan protesterade dock mot användningen av bedövningsmedel i samband med förlossningar … I England och Skottland pågick länge bittra strider om huruvida kvinnor skulle ha rätt att använda bedövningsmetoder vid smärtsamma förlossningar, inklusive kejsarsnitt. Det var drottning Victoria som satte stopp för kyrkans grymheter denna gång. Som den bestämda kvinna hon var, och dessutom mor till många barn, vägrade hon att acceptera kyrkans ståndpunkt”.[1]

”Från talarstol till talarstol fördömdes Simpsons användning av kloroform som något ogudaktigt och stick i stäv med den heliga Skrift. Texter citerades i stor mängd, vanligen med budskapet att användandet av kloroform handlade om ’att undvika en del av den urtida förbannelsen över kvinnor.’”[2]

Men sanning är att: När James Young Simpson år 1847 upptäckte kloroformens bedövande effekt, skrev han en pamflett där han tog upp religiösa argument mot bedövning av barnaföderskor. Det är nästan helt säkert att Simpson här föregrep ett tänkt religiöst motstånd som sedan nästan helt visade sig utebli.

Oavsett Simpsons skäl för att skriva som han gjorde, finns det inga bevis för att det fanns något utbrett eller organiserat motstånd inom kristenheten mot användningen av bedövning. Direkt när kloroformen upptäcktes fanns enstaka kritiska röster i exempelvis Skottland. Om dessa skriver Simpson själv i mitten av 1848 att han inte längre möter något motstånd (vilket förmodligen var något av en överdrift – motstånd fanns men var inte av religiös karaktär).

Ett argument som förmodligen övertygade de flesta som hyste religiösa tvivel om kloroform var tanken att även jordbruksmaskiner i så fall borde förbjudas eftersom de mildrar mannens förbannelse att tvingas arbeta i sitt ”anletes svett” med en jord som bär ”törne och tistel”. I den mån det fanns något folkligt eller religiöst tvivel mot kloroform, upphörde detta i och med att drottning Viktoria fick bedövning när hon födde prins Leopold år 1853.

Däremot fanns det läkare i England, Irland, Frankrike, Tyskland och USA som var skeptiska till användningen av kloroform. Deras skepsis byggde dock inte på religiösa argument utan vilade på medicinsk och moralisk grund. De menade att smärtan var bra för barnafödandet och att det var moraliskt dåligt om kvinnan var alltför ”full” och omtöcknad. Myten att det fanns ett starkt religiöst motstånd mot kloroform har alltså kraftigt överdrivits och möjligen blandats ihop med det medicinska motståndet.

Mats Selander

[1] Citerat från Christer Sturmark, Upplysning i det 21:a århundradet: Tro och vetande 3.0 (Lidingö: Fri tanke, 2015), s 316.

[2] Andrew Dickson White, A History of the Warfare of Science with Theology in Christendom (1896). Citatet är hämtat från Rennie B Schoeplin, “That the Church Denounced Anesthesia in Childbirth on Biblical Grounds” i Ronald L. Numbers (red), Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion (Cambridge: Harvard University Press 2010), s 123.

Våra mest lästa artiklar