Trodde medeltidens kristna att jorden var platt? Torterades och fängslades Galileo? Brändes Bruno på bål för sin vetenskapliga uppfattning? Har kyrkan och vetenskapen präglats av konflikt? Svaret på alla dessa (och många andra liknande frågor) är ett nej. Den populära...
Myten att kristna kyrkor och samfund motsatte sig bedövning för födande kvinnor
Myten säger: Kyrkor och samfund motsatte sig användningen av kloroform som bedövning för födande kvinnor, eftersom smärta vid barnafödande var en del av den förbannelse som kvinnan hade fått efter syndafallet.
”Kyrkan protesterade dock mot användningen av bedövningsmedel i samband med förlossningar … I England och Skottland pågick länge bittra strider om huruvida kvinnor skulle ha rätt att använda bedövningsmetoder vid smärtsamma förlossningar, inklusive kejsarsnitt. Det var drottning Victoria som satte stopp för kyrkans grymheter denna gång. Som den bestämda kvinna hon var, och dessutom mor till många barn, vägrade hon att acceptera kyrkans ståndpunkt”.[1]
”Från talarstol till talarstol fördömdes Simpsons användning av kloroform som något ogudaktigt och stick i stäv med den heliga Skrift. Texter citerades i stor mängd, vanligen med budskapet att användandet av kloroform handlade om ’att undvika en del av den urtida förbannelsen över kvinnor.’”[2]
Men sanning är att: När James Young Simpson år 1847 upptäckte kloroformens bedövande effekt, skrev han en pamflett där han tog upp religiösa argument mot bedövning av barnaföderskor. Det är nästan helt säkert att Simpson här föregrep ett tänkt religiöst motstånd som sedan nästan helt visade sig utebli.
Oavsett Simpsons skäl för att skriva som han gjorde, finns det inga bevis för att det fanns något utbrett eller organiserat motstånd inom kristenheten mot användningen av bedövning. Direkt när kloroformen upptäcktes fanns enstaka kritiska röster i exempelvis Skottland. Om dessa skriver Simpson själv i mitten av 1848 att han inte längre möter något motstånd (vilket förmodligen var något av en överdrift – motstånd fanns men var inte av religiös karaktär).
Ett argument som förmodligen övertygade de flesta som hyste religiösa tvivel om kloroform var tanken att även jordbruksmaskiner i så fall borde förbjudas eftersom de mildrar mannens förbannelse att tvingas arbeta i sitt ”anletes svett” med en jord som bär ”törne och tistel”. I den mån det fanns något folkligt eller religiöst tvivel mot kloroform, upphörde detta i och med att drottning Viktoria fick bedövning när hon födde prins Leopold år 1853.
Däremot fanns det läkare i England, Irland, Frankrike, Tyskland och USA som var skeptiska till användningen av kloroform. Deras skepsis byggde dock inte på religiösa argument utan vilade på medicinsk och moralisk grund. De menade att smärtan var bra för barnafödandet och att det var moraliskt dåligt om kvinnan var alltför ”full” och omtöcknad. Myten att det fanns ett starkt religiöst motstånd mot kloroform har alltså kraftigt överdrivits och möjligen blandats ihop med det medicinska motståndet.
Mats Selander
[1] Citerat från Christer Sturmark, Upplysning i det 21:a århundradet: Tro och vetande 3.0 (Lidingö: Fri tanke, 2015), s 316.
[2] Andrew Dickson White, A History of the Warfare of Science with Theology in Christendom (1896). Citatet är hämtat från Rennie B Schoeplin, “That the Church Denounced Anesthesia in Childbirth on Biblical Grounds” i Ronald L. Numbers (red), Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion (Cambridge: Harvard University Press 2010), s 123.